Posts Tagged 'smärta'

Kampanj ger unika data om att leva med artros

Kampanjen Artros-Kollen.se från Reumatikerförbundet och Netdoktor visar att tiotusentals personer i dag lider av smärtor som tyder på att de har ledsjukdomen artros. Av dessa är det dock många som inte fått diagnosen. Kampanjen som nu avslutats ger också unika data från över 8 000 personer med artros som berättat om hur det är att leva med artros.

Artros ger smärta och stelhet och är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige. Totalt beräknas 800 000 personer ha artros i någon form, många utan att känna till det. Ett av syftena med kampanjen var att öka kunskapen om artros och vad man kan göra själv för att minska besvären.

– Resultaten från kampanjen visar att det verkligen behövs mer kunskap om artros. Många med tydliga symtom på artros går i åratal med svåra smärtor utan att söka hjälp eller få hjälp. Det finns anser vi omfattande brister inom vården av de personer som fått diagnosen, exempelvis vad gäller rådgivning eller erbjudande om att delta i artrosskola för att lära sig att hantera sin sjukdom, säger Hans Håkansson, ordförande i Reumatikerförbundet.

Ett stort antal personer både bland dem som har fått diagnosen artros och bland dem som har symtom på sjukdomen (6 000-7 000 personer i vardera gruppen) lämnade detaljerade uppgifter om sina ledsmärtor och hur de påverkar det dagliga livet. Dessa personer ger en tydlig bild om att artros är en mycket smärtsam sjukdom som har stor negativ påverkan på hela livssituationen, såväl arbete som fritid och socialt liv. Det medför sannolikt stora kostnader för samhället i form av sjukskrivning men givetvis ett stort lidande för individen.

– Det är också mycket bekymmersamt att många tycks experimentera på egen hand med starka läkemedel. Både bland dem med diagnosen artros och bland dem med symtom finns ett flertal som angett att de använder opiater och olika beroendeframkallande smärtläkemedel mot sin artros. Detta är en tydlig varningssignal som sjukvården måste ta på stort allvar, säger Hans Håkansson.

Viktiga resultat från Artros-Kollen.se

Totalt deltog 20 860 personer i kampanjen, varav 8 902 personer med diagnostiserad artros, och 10 431 personer med symtom på artros. De flesta i båda grupperna (6 000-7 500 personer) lämnade även personliga och anonymiserade upplysningar.

  • Omkring 45 procent i gruppen med diagnos artros hade sökt vård inom ett år från att de fick symtom. Många gick betydligt längre med ledsmärtor innan de sökte vård. En femtedel sökte vård inom 1-2 år, och lika många inom 3-5 år. I gruppen med symtom hade endast hälften sökt vård.
  • Deltagarna bedömde sin artrossmärta den senaste veckan på en 10-gradig skala. I gruppen med artros fanns 67% i spannet 5-8 (60 % i gruppen med symtom).
  • En klar majoritet angav att sjukdomen påverkar deras livssituation på ett negativt sätt. Mellan 60 och 80 procent angav att arbete/studier, socialt liv, friluftsliv, motion och sömn påverkas mycket eller delvis negativt.
  • I gruppen med diagnosen artros hade ca 60 procent fått rådgivning kring livsstilsfaktorer som rökning, viktnedgång och fysisk aktivitet. 35 procent hade fått erbjudande om att delta i artrosskola.
  • Användandet av smärtstillande läkemedel var hög. I gruppen med symtom självmedicinerade 58 % med paracetamol och 41 % med NSAID, jämfört med 51 % respektive 31 % i gruppen med diagnos.
  • I båda grupperna har deltagare i fritextsvar angett att de använder opiater och olika beroendeframkallande smärtläkemedel (exvis morfin, kodein, tramadol, citodon, ketogan) samt olika naturläkemedel och huskurer.

Fakta om artros

  • Artros innebär att brosk i lederna angrips och bryts ned snabbare än det byggs upp. Detta ger smärtor och stelhet i angripna leder med sämre ledfunktion som följd. Artros kan också påverka ledhinnor, skelett och ligament.
  • De flesta leder i kroppen kan angripas av artros, men det är vanligast i knä, höft, finger, rygg och stortå.
  • Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige, den blir vanligare med stigande ålder. Totalt beräknas ungefär 800 000 personer i Sverige ha artros. Sjukdomen är lika vanlig hos män som hos kvinnor, men män får i regel artros tidigare i livet.
  • Långvarig belastning av leder i arbetet eller andra aktiviteter kan öka risken för artros. Fysisk inaktivitet och övervikt är andra riskfaktorer. Tidigare ledskador i samband med idrott kan orsaka artros. Det finns även en ärftlighet för sjukdomen.
  • Diagnosen ställs genom läkarundersökning av lederna samt kartläggning av besvären. Ibland görs en röntgenundersökning för att utesluta andra ledsjukdomar.
  • Artros behandlas främst genom smärtlindring och fysisk aktivitet, samt vid behov viktnedgång. Sjukgymnastik och egen motion hjälper till att stärka musklerna och därmed lindra smärta och stelhet. På de flesta orter finns särskilda artrosskolor som hjälper till att ta fram ett individuellt träningsprogram och där får man träffa en person som levt länge med sjukdomen.

Om kampanjen
Artors-Kollen.se är en upplysningskampanj från Reumatikerförbundet och Netdoktor Kampanjen syftar till att sprida kunskap om artros och vad man själv kan göra för att lindra smärta och besvär. Kampanjen vänder sig till dem som har artros, eller symtom på sjukdomen, samt till personal inom hälso- och sjukvården.

Upplysningskampanjen omfattar ett kunskapstest och ett antal informationsmejl till intresserade deltagare. Testet och de uppföljande mejlen skall öka deltagarnas förståelse för vilka symtom är vid artros, hur sjukdomen utreds inom vården, samt vilka behandlingsmöjligheter som finns.

Kampanjen inleddes i oktober 2015 och avslutades i juni 2016.

Netdoktor tillsammans med Reumatikerförbundet har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen. Samtliga texter är granskade av professor Leif Dahlberg, överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Upplysningskampanjen har fått ekonomiskt stöd från Svenska Postkodlotteriet.

Mer information
För mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta:

Nina Unesi, pressekreterare Reumatikerförbundet, tel 070 190 35 60, e-post: nina.unesi@reumatikerförbundet.org

Ann-Charlotte Beckman, VD på Netdoktor.se, tel: 08-545 158 71, 070-954 78 60
e-post: anbe@netdoktor.se

Om Reumatikerförbundet
Reumatikerförbundet är Sveriges största patientorganisation med cirka 50 000 medlemmar. Vår vision är ett bra liv för alla reumatiker och lösningen på reumatismens gåta. Vi företräder Sveriges närmare två miljoner personer som har artros, annan reumatisk sjukdom och fibromyalgi. Reumatikerförbundet bildades för 70 år sedan och har sedan dess arbetat med att informera och sprida kunskap om reumatisk sjukdom, artros och övriga sjukdomar i rörelseorganen, samt med att påverka beslutsfattare för en bättre vård och behandling på alla nivåer. De senaste tio åren har vi delat ut över 140 miljoner kronor till forskning.

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Fakta om Netdoktor
Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med en miljon besök varje månad och 70 000 medlemmar. NetdoktorPro är ett medicinskt verktyg för läkare med 90 000 besök varje månad och 2 400 medlemmar.

Bakom Netdoktor står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter.

Många berättar om svåra smärtor vid bältros

Stort engagemang för Netdoktors upplysningskampanj om bältros:

Netdoktors pågående upplysningskampanj om bältros väcker stort engagemang. Preliminära resultat från kampanjen visar att sjukdomen leder till svåra smärtor för många. En del drabbas även av allvarliga komplikationer som hjärnhinneinflammation. Resultaten ger en bild av en mer allvarlig sjukdom än den generella uppfattning som råder om bältros.

Upplysningskampanjen www.BältrosKoll.se som pågått sedan augusti 2013, har hittills nått över 62 000 personer som lärt sig mer om bältros. Uppgifter som lämnats av närmare 3 000 personer som haft bältros och över 4 000 personer vars närstående drabbats visar att många upplever sjukdomen som mycket svår. Ungefär 55 procent av dem som själva haft bältros och svarat på enkäten har angett 7 eller högre på en skala 1-10 där 10 står för värsta tänkbara smärta.

Netdoktors upplysningskampanj understryker att svåra komplikationer som hjärnhinneinflammation kan drabba patienter i samband med bältros. Tio fall av hjärnhinneinflammation har rapporterats till Netdoktor, vilket är i linje med resultaten från en svensk avhandling vid Sahlgrenska Akademin om en tydlig koppling mellan bältros och hjärnhinneinflammation.[1]

– Eftersom det i dag finns bättre diagnostiska metoder och större medvetenhet om att bältros kan ge symtom från hjärnan upptäcker vi allt fler patienter med komplikationer som hjärnhinneinflammation orsakad av bältros, säger docent Marie Studahl, överläkare vid infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Bältros hade tidigare det passande namnet helveteseld. Det syftade på den intensiva nervsmärta som många drabbas av. Eftersom nästan alla vuxna svenskar haft vattkoppor som barn kan bältros i stort sett drabba vem som helst. Det första symtomet på sjukdomen är en brännande smärta på huden, oftast på överkroppen. Efter några dagar uppstår utslag och blåsor. En del drabbas av långvariga nervsmärtor, så kallad postherpetisk neuralgi. Risken ökar med stigande ålder[2].

Resultat från upplysningskampanjen visar att ungefär 70 procent drabbades av svåra smärtor av sjukdomen, och för ungefär 15 procent har nervsmärtorna blivit bestående. Många berättar om nervsmärtor i 5-10 år eller ännu längre. Hundratals personer har lämnat vittnesmål till Netdoktor om mycket svåra smärtor: ”Jag vill aldrig någonsin uppleva detta helvete en gång till”, skriver en person. ”Jag dör hellre än får tillbaka denna smärta”, skriver en annan person som drabbats av bältros.

– Bältroskoll är en upplysningskampanj som verkligen har engagerat. Det ser vi inte minst på alla som vill berätta om smärtorna. Jag tycker att det ger en bild av en allvarligare sjukdom än den generella uppfattning som råder om bältros – både hos allmänheten och inom sjukvården, säger Mats Halldin, läkare och medicinsk chef på Netdoktor.

Fakta om bältros

  • Bältros orsakas av varicella-zostervirus som ligger vilande hos nästan alla vuxna svenskar, till följd av tidigare vattkoppsinfektion. Omkring var fjärde får bältros någon gång i livet.
  • Bältros drabbar oftast personer över 50 år. Några procent kan få bältros flera gånger i livet.
  • Det går inte förutsäga vem som drabbas, och när det sker. Orsaken är kopplad till förändringar i immunförsvaret, som i sin tur är påverkad av ålder och andra allvarliga sjukdomar. Även psykisk stress kan vara en utlösande faktor.
  • Bältros är ingen särskilt smittsam sjukdom, men kan smitta vid direktkontakt med sårblåsor. Den som smittas kan då få vattkoppor, inte bältros, om personen inte haft vattkoppor tidigare.
  • Det första symtomet på bältros är oftast en brännande smärta på en hudyta, vanligast på överkroppen. Efter några dagar kommer på samma område en hudrodnad och små blåsor som ofta kliar. Blåsorna torkar ut efter några veckor och faller av.
  • Symtomen behandlas  med antiviral medicin. För att behandlingen ska ha god effekt är det viktigt att den påbörjas inom 72 timmar efter det att hudutslagen uppstår.
  • Smärtan försvinner oftast efter några veckor. Men en del drabbas av långvarig nervsmärta, så kallad postherpetisk neuralgi. Risken för långvarig nervsmärta ökar med stigande ålder.
  • Om bältros sätter sig i ansiktet kring ögonen finns risk för tillfälliga eller bestående komplikationer som synskada eller ansiktsförlamning.
  • Forskning visar även att bältros kan ge hjärninflammation eller hjärnhinneinflammation. Bältros i hjärnan kan drabba uppemot 200 personer om året i Sverige.
  • Ett vaccin finns för personer över 50 år som kan halvera risken för bältros och risken för långvarig smärta med 70 procent.
  • Vaccinering mot bältros minskar risken för insjuknande med ca hälften och risken för långvarig smärta efter bältros med upp till 70 procent hos personer över 60 år.

Om kampanjen BältrosKoll.se

Med upplysningskampanjen BältrosKoll.se hoppas Netdoktor på att sprida kunskap om bältros, sjukdomens symtom och komplikationer, samt hur bältros kan behandlas och förebyggas. Kampanjen vänder sig främst till dem som inte har haft bältros, men även till dem som tidigare haft bältros samt till anhöriga, vårdpersonal och allmänt intresserade.

Upplysningskampanjen omfattar ett kunskapstest och ett antal informationsmejl till intresserade deltagare. Testet och de uppföljande mejlen skall öka deltagarnas förståelse för bältros, bland annat vad gäller innebörden av sjukdomen och dess komplikationer samt behandlingsmöjligheter.

Netdoktor har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen. Samtliga texter är granskade av docent Marie Studahl, överläkare vid infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Upplysningskampanjen uppbär ovillkorat ekonomiskt stöd från Sanofi Pasteur MSD.

Mer information

För mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta Ann-Charlotte Beckman, VD på Netdoktor.se, tel: 08-545 158 71, 070-954 78 60, e-post: anbe@netdoktor.se

Om Netdoktor

Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 1 000 000 besök varje månad och omkring 60 000 medlemmar. Bakom Netdoktor.se står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter. Netdoktor driver även NetdoktorPro – medicinskt verktyg för läkare. Netdoktor.se AB, som äger och driver Netdoktor.se och NetdoktorPro.se, har sitt säte på Holländargatan 22 i Stockholm och drivs av dess grundare sedan 2002. 2010 gick mediekoncernen Bonnier via investmentbolaget B Media Invest in som delägare i företaget.

Copyright Netdoktor.se AB 2014.


[1] Grahn, Anna. Varicella-zoster virus infections of the central nervous system (2013), University of Gothenburg. Sahlgrenska Academy, Institute of Biomedicine. Department of Infectious Diseases. http://hdl.handle.net/2077/32398

[2] Studahl M, Petzold M, Cassel T. Disease burden of herpes zoster in Sweden- predominance in the elderly and in women- a register based study. BMC Infect, Dis, 2013; Dec 12;13(1):586

Många med ryggont får vänta i över tio år

– Netdoktors kampanj om ryggont visar på brister i vården

Många svenskar lider av ryggont i år efter år utan att få rätt diagnos och behandling. Delresultat från Netdoktors upplysningskampanj om den inflammatoriska ryggsjukdomen AS utgör ett underbetyg åt sjukvården, både när det gäller patienter som fått diagnosen AS och bland dem som uppvisar symtom på AS, men varken fått diagnos eller behandling.

Trots att onda ryggar under lång tid uppmärksammats och orsakar mycket lidande och höga sjukskrivningstal är fortfarande kunskapen om den kroniska inflammatoriska ryggsjukdomen AS låg. Netdoktors upplysningskampanj har gett stor respons bland allmänheten och i dag publiceras delresultat från kampanjens första tre månader. Kampanjen har hittills nått över 35 000 personer och av dem
har över  15 000 deltagit för att lära sig mer om AS. Delresultat från kampanjen bygger på de svar som personer lämnat om sin egen ryggsmärta.

Hittills under kampanjen har över 1 500 personer angett symtom som kan tyda på att de har AS, enligt de symtomkriterier som specialistläkare inom reumatologi använder för att ställa diagnos. Över hälften av dessa har haft ryggsmärtor i över tio år. Två tredjedelar har angett att de inte tycker att sjukvården tagit deras ryggsmärtor på allvar. De har träffat olika professioner inom vården, som
allmänläkare, sjukgymnast, kiropraktor och naprapat, men endast ca 20 procent har fått träffa en reumatolog. De har tvingats till återkommande sjukfrånvaro och hela 80 procent menar att deras förmåga att delta i arbetsliv eller studier är försämrad eller mycket försämrad.

– Det är inte säkert att alla dessa har AS eller annan inflammatorisk ryggsjukdom, men det pekar på vikten av att förbättra diagnostiken i denna patientgrupp. I Socialstyrelsens riktlinjer framhävs hur man ska gå till väga, med riktad utfrågning och eventuellt magnetkameraundersökning av ryggen. Rätt diagnos är viktigt för att kunna ge rätt behandling, säger professor Lennart TH Jacobsson,
överläkare vid Reumatologiska kliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, och Netdoktors expert för kampanjen.

Över 370 personer med diagnosen AS har för Netdoktor berättat om sina erfarenheter och om den behandling de får mot sjukdomen. En tredjedel av dem hade haft ryggsmärtor i över tio år innan de fick sin diagnos. Patienterna vittnar om betydande brister inom vården. Sju av tio har angett att deras erfarenheter är negativa eller mycket negativa, att de exempelvis inte utretts ordentligt, skickats runt till
olika läkare och fått vänta länge på läkarbesök. Över hälften är också missnöjda med det bemötande de fått av vården. Ungefär 40 procent av dem mår bättre i dag, sedan de fått sin diagnos och behandling. Dock är det ungefär lika stor andel som anger att de i dag inte har någon behandling som ger god effekt.

– Det är inte acceptabelt att människor ska få vänta i 7-8 år på att få diagnosen inflammatorisk ryggsjukdom eller AS. Det är precis det som den här kampanjen visar, att många människor helt i onödan är sjukskrivna och lever ett liv fullt av smärta, säger Anne Carlsson ordförande i Reumatikerförbundet.

HarDuRyggont.se

www.HarDuRyggont.se kan man öka sina kunskaper om AS och om vilken hjälp som finns att få.

– Att ha ont i ryggen är ett problem som många svenskar har. De flesta tror nog att det är arbetsrelaterat, eller söker andra orsaker till smärtan än att det kan vara en kronisk inflammatorisk ryggsjukdom. Det här är en angelägen upplysningskampanj för att sprida kunskap om AS och få fler att söka hjälp för smärtan, säger Mats Halldin, medicinsk chef på Netdoktor.

Upplysningskampanjen omfattar ett kunskapstest samt ett antal informationsmejl till intresserade deltagare, och syftar till att få ut mer kunskap om den inflammatoriska ryggsjukdomen AS. Netdoktor har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen. Samtliga texter är granskade av Lennart TH Jacobsson, professor, överläkare, Reumatologiska kliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg. Kampanjen drivs i samverkan med Reumatikerförbundet, som via sina informationskanaler informerar om AS.

Upplysningskampanjen genomförs även i samverkan med hälso- och sjukvårdsföretaget MSD, som har getts möjlighet att inkomma med synpunkter på upplägget av projektet.

Fakta om AS

  • AS (ankyloserande spondylit) är en kronisk inflammatorisk ryggsjukdom som drabbar omkring 0,1-0,2 procent av befolkningen, vilket motsvarar omkring 15 000 personer.
  • Sjukdomen debuterar ofta i åldern 20-30 år, och sällan efter 40 års ålder. Sjukdomen kan påverka den drabbade hela livet. AS är vanligare hos män än hos kvinnor.
  • AS har samband med andra inflammatoriska sjukdomar som psoriasis, ögoninflammation och tarminflammation. Det är inte klarlagt vad som orsakar AS, men både ärftliga faktorer och omgivningsfaktorer  har betydelse,  exempelvis rökning.
  • Sjukdomens gradvisa förlopp bidrar till att det kan ta lång tid innan patienten får diagnosen AS. Förekomsten av följande symtom kan tyda på AS:
    Ryggsmärta i minst tre månader
    Symtomdebut tidigare än 40 års ålder
    Smygande debut
    Nattlig smärta
    Förbättring av rörelse, men inte av vila
    Smärta i skinkorna, på ena eller båda sidorna
    (ibland omväxlande)
  • Vid AS är det viktigt med fysisk träning och sjukgymnastik för att minska smärta och stelhet, och för att förebygga komplikationer längre fram i livet.
  • Andra åtgärder kan vara att anpassa arbetsmiljön samt livsstilsåtgärder som att undvika rökning och övervikt.
  • Läkemedelsbehandling sker ofta med antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) i syfte att lindra symtomen och dämpa inflammationen. Även behandling med biologiska läkemedel (TNF-hämmare) som minskar inflammation och symtom har blivit vanligare vid AS.

Mer information

För mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta Ann-Charlotte Beckman, VD på Netdoktor.se, tel: 08-545 158 71, 070-954 78 60, e-post: anbe@netdoktor.se

Fakta om Netdoktor Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 500 000 besök varje månad och omkring 220 000 medlemskap inom 30 olika communities. Bakom Netdoktor.se står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter. Netdoktor driver även NetdoktorPro – medicinskt verktyg för läkare. Netdoktor.se AB, som äger och driver Netdoktor.se och NetdoktorPro.se, har sitt säte på Holländargatan 22 i Stockholm och drivs av dess grundare sedan 2002. 2010 gick mediekoncernen Bonnier via investmentbolaget B Media Invest in som delägare i företaget.Reumatikerförbundet
En av Reumatikerförbundets mest angelägna frågor är att påverka hälso- och sjukvården så att patienter snabbare än idag kan få diagnos och ändamålsenlig behandling. Det gäller framför allt för patienter som söker för smärta och problematik i ryggen. Vi vet att många får vänta upp till 6 år innan de till exempel får diagnosen ankyloserande spondylit. Genom att föra dialog och ställa krav på myndigheter och beslutsfattare och påtala hur det förhåller sig hoppas vi kunna förändra situationen för dessa patienter. Reumatikerförbundet har 50 000 medlemmar och genom våra 200 föreningar över hela landet träffas personer med olika reumatiska sjukdomar, får information, byter erfarenheter, stödjer varandra i hur det är att leva med en kronisk sjukdom. Egen träning, fysiska aktiviteter, föreläsningar av olika slag är en del i föreningarnas verksamhet. På vår webb reumatikerforbundet.org finns mycket information att hämta.

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Få svar på allt om PMS/PMDS

CHATT PÅ NETDOKTOR

Få expertsvar om PMS/PMDS av Birgitta Segebladh, överläkare  vid Kvinnokliniken i Uppsala. Idag klockan 12.00 svarar hon på Netdoktors besökare och medlemmars frågor om PMS/PMDS.

De flesta kvinnor har PMS, premenstruella besvär och en del kvinnor har en så pass allvarlig form av PMS, så kallat premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) att det påverkar deras livskvalitet.

Lider du av PMS eller PMDS? Har du frågor om behandling, symtom eller ny forskning. Birgitta Segebladh svarar på dina frågor – ställ dina frågor redan nu genom att klicka här >>

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Fakta om Netdoktor
Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 500 000 besök varje månad och omkring 220 000 medlemskap inom 30 olika communities. Bakom Netdoktor.se står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Fokus PMS är sponsrat av H. Lundbeck AB. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter. Netdoktor driver även NetdoktorPro – medicinskt verktyg för läkare.

Inkontinens påverkar livskvalité och sexliv

– Våga prata om inkontinens

Att berätta för sin omgivning om sitt läckande urin är för de flesta något väldigt skamfyllt. Men det kan löna sig att prata om det med sin läkare.

– Det finns så mycket man kan förbättra, säger Aino Fianu Jonasson, gynekolog som specialiserat sig på urininkontinensbesvär hos kvinnor.

Många kvinnor lider av urininkontinens i det tysta. Då alla kvinnor inte söker hjälp för sina besvär vet man inte exakt hur många det är som är drabbade, men man bedömer att det finns hundratusentals kvinnor i Sverige som har någon form av inkontinensbesvär. 

Trots att besvären ökar med åldern visar en ny svensk studie att urinläckage upplevs som ett större problem bland de yngre kvinnorna jämfört med de äldre. Såväl socialt- och arbetsliv som sexualliv påverkades negativt hos de yngre.

– Jag har träffat oerhört många som mår dåligt för att de tycker det är skamligt. De skäms för att läcka, inte minst i samband med sex och samlag, och är rädda att det ska lukta om dem. Om de inte vågar prata med sina vänner eller sin partner om det, så isolerar de sig istället, säger Aino Fianu Jonasson.

Läs mer om inkontinens, hur du kan förebygga och undvika läckage, de olika typerna av inkontinens och mycket mer under Netdoktors fokusområde.

Läs även:

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Fakta om Netdoktor
Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 500 000 besök varje månad och omkring 220 000 medlemskap inom 30 olika communities. Bakom Netdoktor.se står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Fokus inkontinens är sponsrat av Pfizer AB. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter. Netdoktor driver även NetdoktorPro – medicinskt verktyg för läkare.

Netdoktor och Reumatikerförbundet lär dig mer om artros

Netdoktor och Reumatikerförbundet lär dig mer om artros

Sedan flera år tillbaka samarbetar Netdoktor och Reumatikerförbundet. Nu intensifieras samarbetet. Reumatikerförbundet svarar på frågor om artros genom Leif Dahlberg, professor i ortopedi i Lund. Leif Dahlberg är även expert på Netdoktor.

Under temaåret 2012 ”Reumatikerförbundet – kunskap som lindrar” vill Reumatikerförbundet lägga extra fokus på att öka kunskapen om hur det är att leva och må bra med reumatisk sjukdom, bland annat artros.  

– Har du artros är det faktiskt mycket du kan göra själv för att bli bättre, till exempel anpassad träning. Vi på Reumatikerförbundet kan artros och har mycket att erbjuda för dig som lever med sjukdomen, säger Anne Carlsson, ordförande, Reumatikerförbundet.

Av Netdoktors över 30 områden är artros ett av de största. Idag utökas området med möjligheten att ställa frågor till professor Leif Dahlberg.

Om Netdoktors frågor- och svarstjänst
Sedan Netdoktor.se startade 1999 har Netdoktors medlemmar kunnat få svar på frågor om hälsa, medicin och sjukdomar genom tjänsten Fråga Doktorn.

– Frågor- och svartjänsten har alltid varit populär på Netdoktor. Senare såg vi att behovet av expertsvar ökade på Netdoktor och därför utökade vi tjänsten genom att i november 2010 ge ytterligare en möjlighet till våra medlemmar och besökare att ställa frågor till organisationer och företag med expertis och spetskompetens inom diverse hälsoområden. Sedan dess har flera organisationer och företag upptäckt fördelarna med tjänsten, säger Ann-Charlotte Beckman, vd på Netdoktor.se.

Här kan du ställa frågor om artros till Leif Dahlberg

Här kan du se alla aktiva frågespalter 

Om Reumatikerförbundet:
Reumatikerförbundet ger sina medlemmar stöd i vardagen och påverkar beslutsfattare på alla nivåer. Vår vision är ett bra liv för alla reumatiker och lösningen på reumatismens gåta. Reumatikerförbundet finansierar forskning inom reumatiska sjukdomar genom Reumatikerfonden.

Fakta om Netdoktor
Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 500 000 besök varje månad och omkring 220 000 medlemskap inom 30 olika communities. Bakom Netdoktor.se står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Området artros är sponsrat av Pfizer AB. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter. Netdoktor driver även NetdoktorPro – medicinskt verktyg för läkare.

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Expertsvar om PMS i Netdoktors chatt

Netdoktors expert Birgitta Segebladh, överläkare vid kvinnokliniken och mödravårdsenheten i Uppsala, svarar på frågor om PMS och PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom) i en livechatt fredagen den 17:e februari klockan 13.00 på Netoktor.

Här har besökare och medlemmar möjlighet att få individuella expertsvar om PMS. Eller läsa vad andra frågar och vad experten svarar.

PMS eller PMDS?
Mellan 20-30 procent av alla kvinnor i fertil ålder har PMS och ungefär 3-5 procent av dessa har så pass svåra besvär att det påverkar det dagliga livet. Den svårare formen kallas för premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS.

– Kvinnor med PMDS har mer tydliga symtom som nedstämdhet, ångest, irritabilitet och humörsvängningar. Vissa kan ha så pass allvarliga problem att det faktiskt påverkar deras arbete, relationer och sociala liv. Sedan ska vi inte glömma att de med den mildare formen, det vill säga PMS, också kan känna sig något nedstämda eller labila i humöret, säger Netdoktors expert Birgitta Segebladh, överläkare vid kvinnokliniken och mödravårdsenheten i Uppsala.

Birgitta Segerbladh reder ut begreppen PMS och PMDS ytterligare i Netdoktors chatt. Den som inte kan delta i livechatten fredagen den 17:e februari kan redan nu ställa sina frågor >>

Chattens frågor och svar kommer att publiceras på Netdoktors fokusområde PMS. Här kan du också läsa mer om symtom, diagnos och behandling samt intervjuer. Medlemmar kan även diskutera och dela med sig av erfarenheter i forum och bloggar.

Läs även mer om Kvinnlig hälsa här >>

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Fakta om Netdoktor
Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 500 000 besök varje månad och över 220 000 medlemskap inom 30 olika communities. Bakom Netdoktor.se står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Fokus PMS sponsras av H.Lundbeck AB. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter. Netdoktor driver även NetdoktorPro – medicinskt verktyg för läkare.


www.netdoktor.se

Netdoktor på Twitter

RSS Nyheter från Netdoktor

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

Skriv in din e-postadress för att prenumerera på den här bloggen via e-post.

Gör sällskap med 1 425 andra följare