Posts Tagged 'reumatikerförbundet'

Lång väntan för många med psoriasisartrit

Lång väntan för många med psoriasisartrit

Psoriasisartrit är en kronisk ledsjukdom där många drabbade får vänta länge på diagnos och behandling. Det är angeläget att kunskapen om sjukdomen ökar, och därför startar Netdoktor i dag upplysningskampanjen hardupsoriasisartrit.se i samarbete med patientorganisationerna Reumatikerförbundet och Psoriasisförbundet.

Psoriasisartrit är nära kopplad till hudsjukdomen psoriasis. Omkring 40 procent av alla med psoriasis får ledbesvär i någon form. Långt ifrån alla dessa har psoriasisartrit, men det är viktigt att så tidigt som möjligt uppmärksamma ledbesvären. Tidig diagnos och behandling är viktigt för att bromsa sjukdomsförloppet.

– Det är viktigt att ledsmärtorna utreds ordentligt, vilket ibland kan vara utmanande då symtomen kan vara otydliga. I dag går en del patienter länge med ledsmärtor innan de får diagnosen psoriasisartrit, säger Sara Wedrén, specialistläkare på Reumatologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, och Netdoktors medicinska expert för kampanjen.

Upplysningskampanjen som i dag startas av Netdoktor i samarbete med Reumatikerförbundet och Psoriasisförbundet syftar till att sprida mer kunskap om psoriasisartrit. Kampanjen vänder sig framför allt till personer som har sjukdomen, eller som har psoriasis och ledsmärtor men inte fått diagnosen psoriasisartrit. De upplysningar de kan lämna om sina erfarenheter av vården kan ge viktiga signaler om hur vården kan förbättras.

– Personer med psoriasisartrit hamnar ofta mellan stolarna i sjukvården. Jag hoppas att den här kampanjen leder till att fler personer får diagnos och behandling tidigare. Det finns stor förbättringspotential. Kampanjen kan även bidra till att sprida mer kunskap inom sjukvården, säger Hans Håkansson, ordförande i Reumatikerförbundet.

– Psoriasisartrit är verkligen en eftersatt sjukdom som behöver uppmärksammas. I dag får drabbade vänta på diagnosen i sex år i genomsnitt och det är inte acceptabelt, säger Tina Norgren, ordförande i Psoriasisförbundet.

Fakta om psoriasisartrit

  • Psoriasisartrit är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som främst drabbar personer som har hudsjukdomen psoriasis. Sjukdomen innebär att en eller flera leder blir inflammerade vilket leder till smärta, stelhet och svullnad.
  • Sjukdomens svårighetsgrad varierar kraftigt. Hos vissa är sjukdomen mild med endast lättare ledvärk. Andra har en mycket allvarlig psoriasisartrit som bryter ned och förstör ledernas funktion.
  • Omkring 20 000 personer i Sverige, ungefär lika många män och kvinnor, har i dag diagnosen psoriasisartrit. Cirka 40 procent av alla med hudsjukdomen psoriasis får ont i lederna. Men av dessa är det ett mindre antal, cirka 15 procent, som får diagnosen psoriasisartrit.
  • Psoriasisartit börjar ofta som en svullnad i en mindre led, i ett finger eller en tå. Man kan också få inflammation i fästen för muskler, senor eller ledkapslar, exempelvis i hälsenans fäste.
  • Diagnosen psoriasisartrit ställs oftast av en specialist i ledsjukdomar, en reumatolog. Utöver inflammerade leder tas hänsyn till faktorer som om personen eller någon i släkten har psoriasis, typiska nagelförändringar, smärta kring hälen, ledförändringar som syns via röntgen, samt om man kan utesluta sjukdomen reumatoid artrit (ledgångsreumatism). Tidig diagnostik och behandling är viktigt.
  • Det finns ingen bot mot psoriasisartrit, men moderna behandlingsmetoder kan minska besvären, förbättra ledfunktionen och förhindra komplikationer. Behandling sker framför allt med antiimflammatoriska läkemedel (NSAID), antireumatiska läkemedel (DMARD), eller med biologiska läkemedel. PDE4-hämmare är en ny typ av DMARD som ges i tablettform, om biologiska läkemedel inte är lämpligt. 
  • Psoriasisartrit går i skov där allvarlighetsgraden och symtomen kan variera över tiden. Det är viktigt med regelbunden uppföljning hos läkare och många har behov av att träffa både reumatolog för ledbesvären och dermatolog för sin psoriasis. Fysisk aktivitet kan förbättra funktionen i lederna och minska smärtorna.

Om kampanjen

Med upplysningskampanjen Hardupsoriasisartrit.se vill Netdoktor sprida kunskap om psoriasisartrit. Kampanjen vänder sig främst till personer med psoriasisartrit och de som har symtom på psoriasisartrit (såsom psoriasis och ledbesvär) utan att ha fått diagnosen, samt även till anhöriga, vårdpersonal och allmänt intresserade. Kampanjen omfattar fem delar med tillhörande kunskapstest samt fyra informationsmejl till intresserade deltagare.

Hardupsoriasisartrit.se är en upplysningskampanj från Netdoktor, i samarbete med Reumatikerförbundet och Psoriasisförbundet. Netdoktor har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen. Samtliga texter är faktagranskade av Sara Wedrén, specialistläkare på Reumatologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Kampanjen uppbär ekonomiskt stöd från Novartis Sverige AB.

Mer information

För mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta:

Ann-Charlotte Beckman, VD på Netdoktor.se, tel: 08-545 158 71, 070-954 78 60, e-post: anbe@netdoktor.se

Nina Unesi, pressekreterare på Reumatikerförbundet, 070-190 35 60, e-post: nina.unesi@reumatikerforbundet.org

Maria Björklund, kanslichef Psoriasisförbundet, 08-556 109 07, epost: Maria.bjorklund@pso.se

Om Reumatikerförbundet

Reumatikerförbundet är Sveriges största patientorganisation med cirka 50 000 medlemmar. Vi företräder över en miljon personer i Sverige som har en reumatisk sjukdom, eller någon annan sjukdom i rörelseorganen. Sedan 1945 har vi arbetat med att informera och sprida kunskap om reumatisk sjukdom och övriga sjukdomar i rörelseorganen, och med att påverka beslutsfattare på alla nivåer. Genom Reumatikerförbundets forskningsfond stödjer vi forskning för att hitta lösningen på reumatismens gåta. De senaste fem åren har vi delat ut över 100 miljoner kronor till forskning.

Om Psoriasisförbundet

Psoriasisförbundet är en intresseorganisation för människor med psoriasis och psoriasisartrit samt personer som stödjer våra syften. Vi har ett övergripande mål, att alla med psoriasis och psoriasisartrit ska kunna leva ett bra liv.

Därför arbetar vi för ökad satsning på forskning, för bättre vård och behandling och för att skapa kännedom om och förståelse för hur det är att leva med sjukdomen. Arbetet bedrivs bland annat genom opinionsbildning, informationsinsatser och utbildning. Vi finns representerade över hela landet via våra läns- och lokalavdelningar. 

Om Netdoktor

Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 1,2 miljoner besök varje månad och 77 000 medlemmar. Bakom Netdoktor.se står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter. Netdoktor driver även NetdoktorPro – medicinskt verktyg för läkare. I juli 2016 förvärvade Bonnier Business Media alla aktier i Netdoktor efter att varit minoritetsägare sedan 2010.

Copyright Netdoktor.se AB 2017.

Kampanj för ökad kunskap om folksjukdomen artros

Artros som ger smärta och stelhet är vår vanligaste ledsjukdom. Totalt beräknas upp till 800 000 personer i Sverige ha artros i någon form, många utan att känna till det. Reumatikerförbundet och Netdoktor startar nu kampanjen Artros-Kollen.se för att öka kunskapen om artros och vad man själv kan göra för att minska besvären.

Artros innebär att brosket bryts ned i angripna leder vilket ger smärta och stelhet och ibland inflammation. Sjukdomen kommer ofta smygande. I dag är det många som har smärtor i lederna de får inte fått rätt vård och behandling. Därför behövs mer kunskap om artros.

– Trots att artros är vår vanligaste ledsjukdom som drabbar var fjärde vuxen person så är kunskapen om sjukdomen låg. Det är alltför många som har artros utan att ha fått rätt information och bra behandling säger Anne Carlsson, ordförande i Reumatikerförbundet.

För 58-åriga Kicki Lust började besvären för omkring tio år sedan i en tumme och i vissa fingrar. Den första läkare hon träffade trodde på karpaltunnelsyndrom. När hon träffade en annan läkare, och berättade om sin mamma som hade samma ledbesvär, kunde diagnosen artros ställas. Därefter har Kicki Lust fått artros i fler leder i kroppen, i knän, höfter och axlar. Hon fick tidigare hjälp med särskild träning för sina händer, i övrigt har hon i dag ingen kontakt med vården för sin artros.

– Jag har lärt mig att leva med min artros. Jag rör på mig hela tiden och tränar på gym med personlig tränare. Jag märker att det blir bättre när jag tränar, annars vet jag inte hur jag hade mått. Det är nog värst på nätterna. Jag vaknar ofta av att jag har ont och måste ta smärtstillande tabletter, säger Kicki Lust.

Det saknas i dag medicinsk behandling som kan stoppa sjukdomsförloppet vid artros, även om forskning pågår kring vilka mekanismer som orsakar sjukdomen, berättar professor Leif Dahlberg, överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och medicinsk expert för kunskapskampanjen Artros-Kollen.se.

– Det är viktigt att man söker vård om man drabbas av ledbesvär. Med undersökning av lederna och med patientens berättelse om besvären kan diagnosen ställas. Det är också viktigt att kunna utesluta andra reumatiska sjukdomar. Fysisk aktivitet är oftast mycket positivt, och hjälp finns att få av våra artrosskolor som leds av fysioterapeuter (sjukgymnaster), säger Leif Dahlberg.

Fakta om artros

  • Artros innebär att brosk i lederna angrips och bryts ned snabbare än det byggs upp. Detta ger smärtor och stelhet i angripna leder med sämre ledfunktion som följd. Artros kan också påverka ledhinnor, skelett och ligament.
  • De flesta leder i kroppen kan angripas av artros, men det är vanligast i knä, höft, finger, rygg och stortå.
  • Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige, den blir vanligare med stigande ålder. Totalt beräknas ungefär 800 000 personer i Sverige ha artros. Sjukdomen är lika vanlig hos män som hos kvinnor, men män får i regel artros tidigare i livet.
  • Långvarig belastning av leder i arbetet eller andra aktiviteter kan öka risken för artros. Fysisk inaktivitet och övervikt är andra riskfaktorer. Tidigare ledskador i samband med idrott kan orsaka artros. Det finns även en ärftlighet för sjukdomen.
  • Diagnosen ställs genom läkarundersökning av lederna samt kartläggning av besvären. Ibland görs en röntgenundersökning för att utesluta andra ledsjukdomar.
  • Artros behandlas främst genom smärtlindring och fysisk aktivitet, samt vid behov viktnedgång. Sjukgymnastik och egen motion hjälper till att stärka musklerna och därmed lindra smärta och stelhet. På de flesta orter finns särskilda artrosskolor som hjälper till att ta fram ett individuellt träningsprogram och där får man träffa en person som levt länge med sjukdomen.

Om kampanjen

Artors-Kollen.se är en upplysningskampanj från Reumatikerförbundet och Netdoktor. Kampanjen syftar till att sprida kunskap om artros och vad man själv kan göra för att lindra smärta och besvär. Kampanjen vänder sig till dem som har artros, eller symtom på sjukdomen, samt till personal inom hälso- och sjukvården.

Upplysningskampanjen omfattar ett kunskapstest och ett antal informationsmejl till intresserade deltagare. Testet och de uppföljande mejlen skall öka deltagarnas förståelse för vilka symtom är vid artros, hur sjukdomen utreds inom vården, samt vilka behandlingsmöjligheter som finns.

Netdoktor tillsammans med Reumatikerförbundet har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen. Samtliga texter är granskade av professor Leif Dahlberg, överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Upplysningskampanjen uppbär ekonomiskt stöd från Svenska Postkodlotteriet.

Mer information

För mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta:

Nina Unesi, pressekreterare Reumatikerförbundet, tel 070 190 35 60, e-post: nina.unesi@reumatikerförbundet.org

Ann-Charlotte Beckman, VD på Netdoktor.se, tel: 08-545 158 71, 070-954 78 60

e-post: anbe@netdoktor.se

Om Reumatikerförbundet

Reumatikerförbundet är Sveriges största patientorganisation med cirka 50 000 medlemmar. Vår vision är ett bra liv för alla reumatiker och lösningen på reumatismens gåta. Vi företräder Sveriges närmare två miljoner personer som har artros, annan reumatisk sjukdom och fibromyalgi. Reumatikerförbundet bildades för 70 år sedan och har sedan dess arbetat med att informera och sprida kunskap om reumatisk sjukdom, artros och övriga sjukdomar i rörelseorganen, samt med att påverka beslutsfattare för en bättre vård och behandling på alla nivåer. De senaste tio åren har vi delat ut över 140 miljoner kronor till forskning.

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Fakta om Netdoktor
Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med en miljon besök varje månad och 70 000 medlemmar. NetdoktorPro är ett medicinskt verktyg för läkare med 90 000 besök varje månad och 2 400 medlemmar.

Bakom Netdoktor står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter.

Många med ryggont får vänta i över tio år

– Netdoktors kampanj om ryggont visar på brister i vården

Många svenskar lider av ryggont i år efter år utan att få rätt diagnos och behandling. Delresultat från Netdoktors upplysningskampanj om den inflammatoriska ryggsjukdomen AS utgör ett underbetyg åt sjukvården, både när det gäller patienter som fått diagnosen AS och bland dem som uppvisar symtom på AS, men varken fått diagnos eller behandling.

Trots att onda ryggar under lång tid uppmärksammats och orsakar mycket lidande och höga sjukskrivningstal är fortfarande kunskapen om den kroniska inflammatoriska ryggsjukdomen AS låg. Netdoktors upplysningskampanj har gett stor respons bland allmänheten och i dag publiceras delresultat från kampanjens första tre månader. Kampanjen har hittills nått över 35 000 personer och av dem
har över  15 000 deltagit för att lära sig mer om AS. Delresultat från kampanjen bygger på de svar som personer lämnat om sin egen ryggsmärta.

Hittills under kampanjen har över 1 500 personer angett symtom som kan tyda på att de har AS, enligt de symtomkriterier som specialistläkare inom reumatologi använder för att ställa diagnos. Över hälften av dessa har haft ryggsmärtor i över tio år. Två tredjedelar har angett att de inte tycker att sjukvården tagit deras ryggsmärtor på allvar. De har träffat olika professioner inom vården, som
allmänläkare, sjukgymnast, kiropraktor och naprapat, men endast ca 20 procent har fått träffa en reumatolog. De har tvingats till återkommande sjukfrånvaro och hela 80 procent menar att deras förmåga att delta i arbetsliv eller studier är försämrad eller mycket försämrad.

– Det är inte säkert att alla dessa har AS eller annan inflammatorisk ryggsjukdom, men det pekar på vikten av att förbättra diagnostiken i denna patientgrupp. I Socialstyrelsens riktlinjer framhävs hur man ska gå till väga, med riktad utfrågning och eventuellt magnetkameraundersökning av ryggen. Rätt diagnos är viktigt för att kunna ge rätt behandling, säger professor Lennart TH Jacobsson,
överläkare vid Reumatologiska kliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, och Netdoktors expert för kampanjen.

Över 370 personer med diagnosen AS har för Netdoktor berättat om sina erfarenheter och om den behandling de får mot sjukdomen. En tredjedel av dem hade haft ryggsmärtor i över tio år innan de fick sin diagnos. Patienterna vittnar om betydande brister inom vården. Sju av tio har angett att deras erfarenheter är negativa eller mycket negativa, att de exempelvis inte utretts ordentligt, skickats runt till
olika läkare och fått vänta länge på läkarbesök. Över hälften är också missnöjda med det bemötande de fått av vården. Ungefär 40 procent av dem mår bättre i dag, sedan de fått sin diagnos och behandling. Dock är det ungefär lika stor andel som anger att de i dag inte har någon behandling som ger god effekt.

– Det är inte acceptabelt att människor ska få vänta i 7-8 år på att få diagnosen inflammatorisk ryggsjukdom eller AS. Det är precis det som den här kampanjen visar, att många människor helt i onödan är sjukskrivna och lever ett liv fullt av smärta, säger Anne Carlsson ordförande i Reumatikerförbundet.

HarDuRyggont.se

www.HarDuRyggont.se kan man öka sina kunskaper om AS och om vilken hjälp som finns att få.

– Att ha ont i ryggen är ett problem som många svenskar har. De flesta tror nog att det är arbetsrelaterat, eller söker andra orsaker till smärtan än att det kan vara en kronisk inflammatorisk ryggsjukdom. Det här är en angelägen upplysningskampanj för att sprida kunskap om AS och få fler att söka hjälp för smärtan, säger Mats Halldin, medicinsk chef på Netdoktor.

Upplysningskampanjen omfattar ett kunskapstest samt ett antal informationsmejl till intresserade deltagare, och syftar till att få ut mer kunskap om den inflammatoriska ryggsjukdomen AS. Netdoktor har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen. Samtliga texter är granskade av Lennart TH Jacobsson, professor, överläkare, Reumatologiska kliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg. Kampanjen drivs i samverkan med Reumatikerförbundet, som via sina informationskanaler informerar om AS.

Upplysningskampanjen genomförs även i samverkan med hälso- och sjukvårdsföretaget MSD, som har getts möjlighet att inkomma med synpunkter på upplägget av projektet.

Fakta om AS

  • AS (ankyloserande spondylit) är en kronisk inflammatorisk ryggsjukdom som drabbar omkring 0,1-0,2 procent av befolkningen, vilket motsvarar omkring 15 000 personer.
  • Sjukdomen debuterar ofta i åldern 20-30 år, och sällan efter 40 års ålder. Sjukdomen kan påverka den drabbade hela livet. AS är vanligare hos män än hos kvinnor.
  • AS har samband med andra inflammatoriska sjukdomar som psoriasis, ögoninflammation och tarminflammation. Det är inte klarlagt vad som orsakar AS, men både ärftliga faktorer och omgivningsfaktorer  har betydelse,  exempelvis rökning.
  • Sjukdomens gradvisa förlopp bidrar till att det kan ta lång tid innan patienten får diagnosen AS. Förekomsten av följande symtom kan tyda på AS:
    Ryggsmärta i minst tre månader
    Symtomdebut tidigare än 40 års ålder
    Smygande debut
    Nattlig smärta
    Förbättring av rörelse, men inte av vila
    Smärta i skinkorna, på ena eller båda sidorna
    (ibland omväxlande)
  • Vid AS är det viktigt med fysisk träning och sjukgymnastik för att minska smärta och stelhet, och för att förebygga komplikationer längre fram i livet.
  • Andra åtgärder kan vara att anpassa arbetsmiljön samt livsstilsåtgärder som att undvika rökning och övervikt.
  • Läkemedelsbehandling sker ofta med antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) i syfte att lindra symtomen och dämpa inflammationen. Även behandling med biologiska läkemedel (TNF-hämmare) som minskar inflammation och symtom har blivit vanligare vid AS.

Mer information

För mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta Ann-Charlotte Beckman, VD på Netdoktor.se, tel: 08-545 158 71, 070-954 78 60, e-post: anbe@netdoktor.se

Fakta om Netdoktor Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 500 000 besök varje månad och omkring 220 000 medlemskap inom 30 olika communities. Bakom Netdoktor.se står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter. Netdoktor driver även NetdoktorPro – medicinskt verktyg för läkare. Netdoktor.se AB, som äger och driver Netdoktor.se och NetdoktorPro.se, har sitt säte på Holländargatan 22 i Stockholm och drivs av dess grundare sedan 2002. 2010 gick mediekoncernen Bonnier via investmentbolaget B Media Invest in som delägare i företaget.Reumatikerförbundet
En av Reumatikerförbundets mest angelägna frågor är att påverka hälso- och sjukvården så att patienter snabbare än idag kan få diagnos och ändamålsenlig behandling. Det gäller framför allt för patienter som söker för smärta och problematik i ryggen. Vi vet att många får vänta upp till 6 år innan de till exempel får diagnosen ankyloserande spondylit. Genom att föra dialog och ställa krav på myndigheter och beslutsfattare och påtala hur det förhåller sig hoppas vi kunna förändra situationen för dessa patienter. Reumatikerförbundet har 50 000 medlemmar och genom våra 200 föreningar över hela landet träffas personer med olika reumatiska sjukdomar, får information, byter erfarenheter, stödjer varandra i hur det är att leva med en kronisk sjukdom. Egen träning, fysiska aktiviteter, föreläsningar av olika slag är en del i föreningarnas verksamhet. På vår webb reumatikerforbundet.org finns mycket information att hämta.

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Många har ryggont i åratal innan diagnos och behandling

Hundratusentals svenskar har ont i ryggen och många drabbade kan ha den kroniska inflammatoriska ryggsjukdomen ankyloserande spondylit, AS.
Patienter får ofta vänta i åratal på diagnos och behandling. Kunskapsbehovet är stort både bland allmänhet och inom sjukvården. Därför startar i dag Netdoktor en upplysningskampanj om AS.

AS, som tidigare kallades Bechterews sjukdom, är en kronisk ryggsjukdom som ofta orsakar svår smärta och stelhet. Sjukdomen utvecklas smygande och börjar vanligen i 20-30-årsåldern. AS börjar ofta med en molande värk i ryggslutet på natten. Ett annat tecken är stelhet på morgonen som minskar vid rörelse och försämras vid inaktivitet.

Många får diagnosen AS först efter många år med svåra smärtor i ryggen. Symtomen kan ibland vara diffusa och det är ganska vanligt att AS-patienter får rätt diagnos först efter att ha besökt flera olika läkare. Det fick Linda Johnsson uppleva. När hon var 13 år fick hon diagnosen juvenil ankyloserande spondylit. Då hade hon haft värk i tio år.

– Jag minns inte alla turer eftersom jag var liten. Men jag minns lättnaden över att äntligen få reda på att jag hade AS, och över få rätt behandling, säger Linda Johnsson, styrelseledamot i Unga Reumatiker.

Netdoktors upplysningskampanj, som genomförs i samverkan med Reumatikerförbundet, syftar till att öka kunskapen om inflammatorisk ryggsjukdom hos allmänheten. Men även inom sjukvården behövs ökade kunskaper. Det tar ofta lång tid innan patienter får rätt diagnos. Detta beror delvis på sjukdomens gradvisa förlopp, men även på att det kan dröja innan patienten får träffa en reumatolog.

– Det är mycket viktigt att ställa diagnosen så tidigt som möjligt så att rätt behandling kan sättas in. Det finns i dag bra metoder med sjukgymnastik och läkemedel som gör att smärta, stelhet och inflammationen i ryggen minskar. Med rätt behandling kan många i dag leva utan smärta och klara av att jobba, säger professor Lennart TH Jacobsson, överläkare vid Reumatologiska kliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, och Netdoktors expert för kampanjen.

– Kunskapen inom primärvården måste bli bättre och det behövs samverkan mellan primärvården och reumatologklinikerna för att hitta dem som har en misstänkt inflammatorisk ryggsjukdom, säger Anne Carlsson ordförande i Reumatikerförbundet.

HarDuRyggont.se
www.HarDuRyggont.se kan man öka sina kunskaper om AS och om vilken hjälp som finns att få.

– Att ha ont i ryggen är ett problem som många svenskar har. De flesta tror nog att det är arbetsrelaterat, eller söker andra orsaker till smärtan än att det kan vara en kronisk inflammatorisk ryggsjukdom. Det här är en angelägen upplysningskampanj för att få ut mer kunskap om AS och få fler att söka hjälp för smärtan, säger Mats Halldin, medicinsk chef på Netdoktor.

Upplysningskampanjen omfattar ett kunskapstest samt ett antal informationsmejl till intresserade deltagare, och syftar till att få ut mer kunskap om den inflammatoriska ryggsjukdomen AS. Netdoktor har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen. Samtliga texter är granskade av Lennart TH Jacobsson, professor, överläkare, Reumatologiska kliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg. Kampanjen drivs i samverkan med Reumatikerförbundet, som via sina informationskanaler informerar om AS.

Upplysningskampanjen genomförs även i samverkan med hälso- och sjukvårdsföretaget MSD, som har getts möjlighet att inkomma med synpunkter på upplägget av projektet.

Fakta om AS

  • AS (ankyloserande spondylit) är en kronisk
    inflammatorisk ryggsjukdom som drabbar omkring 0,1-0,2 procent av befolkningen,
    vilket motsvarar 15 000 personer.
  • Sjukdomen debuterar ofta i åldern 20-30 år, och
    sällan efter 40 års ålder. Sjukdomen kan påverka den drabbade hela livet. AS är
    vanligare hos män än hos kvinnor.
  • AS har samband med andra inflammatoriska
    sjukdomar som psoriasis, ögoninflammation och tarminflammation. Det är inte
    klarlagt vad som orsakar AS, men det finns både ärftliga faktorer och
    omgivningsfaktorer som har betydelse, som exempelvis rökning.
  • Sjukdomens gradvisa förlopp bidrar till att det
    kan ta lång tid innan patienten får diagnosen AS. Förekomsten av följande
    symtom kan tyda på AS:

·  Ryggsmärta i minst tre månader

· Symtomdebut tidigare än 40 års ålder

·  Smygande debut

·  Nattlig smärta

·  Förbättring av rörelse, men inte av vila

·  Smärta i skinkorna, på ena eller båda sidorna
(ibland omväxlande)

  • Vid AS är det viktigt med fysisk träning och
    sjukgymnastik för att minska smärta och stelhet, och för att förebygga
    komplikationer längre fram i livet.
  • Andra åtgärder kan vara att anpassa
    arbetsmiljön, samt livsstilsåtgärder som att undvika rökning och övervikt.
  • Läkemedelsbehandling sker ofta med
    antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) i syfte att lindra symtomen och dämpa
    inflammationen. Även behandling med biologiska läkemedel (TNF-hämmare) som
    minskar inflammation och symtom har blivit vanligare vid AS.

Mer information

För mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta Ann-Charlotte Beckman, VD på Netdoktor.se, tel: 08-545 158 71, 070-954
78 60, e-post: anbe@netdoktor.se

Fakta om Netdoktor
Netdoktor.se
är Sveriges ledande hälsoportal med 500 000 besök varje månad och omkring 60 000 medlemmar. Bakom Netdoktor.se står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter. Netdoktor driver även NetdoktorPro – medicinskt verktyg för läkare.Netdoktor.se AB, som äger och driver Netdoktor.se och NetdoktorPro.se, har sitt säte på Holländargatan 22 i Stockholm och drivs av dess grundare sedan 2002. 2010 gick mediekoncernen Bonnier via investmentbolaget B Media Invest in som delägare i företaget.

Reumatikerförbundet
En av Reumatikerförbundets mest angelägna frågor är att påverka hälso- och sjukvården så att patienter snabbare än idag kan få diagnos och ändamålsenlig behandling. Det gäller framför allt för patienter som söker för smärta och problematik i ryggen. Vi vet att många får vänta upp till 6 år innan de till exempel får diagnosen ankyloserande spondylit. Genom att föra dialog och ställa krav på myndigheter och beslutsfattare och påtala hur det förhåller sig hoppas vi kunna förändra situationen för dessa patienter. Reumatikerförbundet har 50 000 medlemmar och genom våra 200 föreningar över hela landet träffas personer med olika reumatiska sjukdomar, får information, byter erfarenheter, stödjer varandra i hur det är att leva med en kronisk sjukdom. Egen träning, fysiska aktiviteter, föreläsningar av olika slag är en del i föreningarnas verksamhet. På vår webb reumatikerforbundet.org finns mycket information att hämta.

MSD
MSD är ett ledande globalt hälso- och sjukvårdsföretag som arbetar för att göra skillnad för många människor världen över. I USA och Kanada är företaget känt under namnet Merck. MSD i Sverige har cirka 240 anställda och kontoret ligger i Sollentuna. Vi marknadsför läkemedel och genomför kliniska prövningar inom bland annat följande sjukdomsområden: kardiologi, immunologi, diabetes, infektionssjukdomar, astma/allergi, kvinnohälsa, cancer, dermatologi och centrala nervsystemets sjukdomar.

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Har du frågor om artros?

På Netdoktor svarar just nu Leif Dahlberg, professor i ortopedi på frågor om artros. Har du eller misstänker du att du har artros? Och behöver du tips och råd på hur du lindrar smärtan och bromsar sjukdomsförloppet – passa då på att ställa dina frågor till Leif Dahlberg.

Ställ dina frågor om artros här >>

/ Bessie, Netdoktorredaktionen

Netdoktor och Reumatikerförbundet lär dig mer om artros

Netdoktor och Reumatikerförbundet lär dig mer om artros

Sedan flera år tillbaka samarbetar Netdoktor och Reumatikerförbundet. Nu intensifieras samarbetet. Reumatikerförbundet svarar på frågor om artros genom Leif Dahlberg, professor i ortopedi i Lund. Leif Dahlberg är även expert på Netdoktor.

Under temaåret 2012 ”Reumatikerförbundet – kunskap som lindrar” vill Reumatikerförbundet lägga extra fokus på att öka kunskapen om hur det är att leva och må bra med reumatisk sjukdom, bland annat artros.  

– Har du artros är det faktiskt mycket du kan göra själv för att bli bättre, till exempel anpassad träning. Vi på Reumatikerförbundet kan artros och har mycket att erbjuda för dig som lever med sjukdomen, säger Anne Carlsson, ordförande, Reumatikerförbundet.

Av Netdoktors över 30 områden är artros ett av de största. Idag utökas området med möjligheten att ställa frågor till professor Leif Dahlberg.

Om Netdoktors frågor- och svarstjänst
Sedan Netdoktor.se startade 1999 har Netdoktors medlemmar kunnat få svar på frågor om hälsa, medicin och sjukdomar genom tjänsten Fråga Doktorn.

– Frågor- och svartjänsten har alltid varit populär på Netdoktor. Senare såg vi att behovet av expertsvar ökade på Netdoktor och därför utökade vi tjänsten genom att i november 2010 ge ytterligare en möjlighet till våra medlemmar och besökare att ställa frågor till organisationer och företag med expertis och spetskompetens inom diverse hälsoområden. Sedan dess har flera organisationer och företag upptäckt fördelarna med tjänsten, säger Ann-Charlotte Beckman, vd på Netdoktor.se.

Här kan du ställa frågor om artros till Leif Dahlberg

Här kan du se alla aktiva frågespalter 

Om Reumatikerförbundet:
Reumatikerförbundet ger sina medlemmar stöd i vardagen och påverkar beslutsfattare på alla nivåer. Vår vision är ett bra liv för alla reumatiker och lösningen på reumatismens gåta. Reumatikerförbundet finansierar forskning inom reumatiska sjukdomar genom Reumatikerfonden.

Fakta om Netdoktor
Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 500 000 besök varje månad och omkring 220 000 medlemskap inom 30 olika communities. Bakom Netdoktor.se står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Området artros är sponsrat av Pfizer AB. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter. Netdoktor driver även NetdoktorPro – medicinskt verktyg för läkare.

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Fråga experten om benskörhet

Fråga experten om benskörhet

Sedan frågor- och svarstjänsten på Netdoktor startade i november 2010 har flera företag och organisationer upptäckt fördelarna med tjänsten. Nu inleder Netdoktor ett samarbete med OsteoLink, vars expert svarar på frågor om osteoporos, benskörhet.

År 2009 gjordes en enkätundersökning i flera länder med över 1 600 deltagare som lider av osteoporos. Resultaten visade att det finns brister i kommunikationen om osteoporos mellan patient och vårdgivare och det är en av orsakerna till att OsteoLink initierades internationellt av IOF (International Osteoporosis Foundation). Sverige är ett av de första länderna med OsteoLink.

– Samarbetet med Netdoktor är ett led i att förbättra kommunikationen om osteoporos för den som själv lider av osteoporos, för den som har vänner eller familjemedlemmar som lider av sjukdomen och för läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal, säger Andreas Kindmark, endokrinolog och docent vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala och den som kommer att besvara frågor på Netdoktor.

Från och med idag kan Netdoktors besökare och medlemmar ställa frågor till OsteoLink om benskörhet.

OsteoLink i Sverige är ett samarbete mellan Reumatikerförbundet, Riksföreningen Osteoporotiker och från professionen Svenska Osteoporossällskapet.

Ställ din fråga här

Läs mer om benskörhet här

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Fakta om Netdoktor
Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 500 000 besök varje månad och omkring 220 000 medlemskap inom 30 olika communities. Bakom Netdoktor.se står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter. Netdoktor driver även NetdoktorPro – medicinskt verktyg för läkare.


www.netdoktor.se

Netdoktor på Twitter

RSS Nyheter från Netdoktor

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

Skriv in din e-postadress för att prenumerera på den här bloggen via e-post.

Gör sällskap med 1 425 andra följare