Posts Tagged 'hälsa'

Unik läkarutbildning om inflammatorisk ryggsjukdom

Unik läkarutbildning om inflammatorisk ryggsjukdom

Det handlar om ankyloserande spondylit (AS), icke-radiografisk spondylartrit och andra inflammatoriska tillstånd i kotpelare och sakroiliakaleder. Tidig diagnos och behandling är en förutsättning för att undvika funktionsnedsättning och allvarliga komplikationer. Därför uppmärksammar NetdoktorPro inflammatorisk ryggsjukdom i en ny utbildning för allmänläkare, men också annan sjukvårdpersonal.

På din husläkarmottagning möter du 27-åriga Andreas, vars far har ankyloserande spondylit. Andreas, som haft ont i ryggen tidigare, har hört talas om att genen HLA-B27 är en riskfaktor för AS och önskar ”testa sig för denna”. Genom att följa patientfallet om Andreas, som är en röd tråd genom hela läkarutbildningen, erbjuds den senaste kunskapen om inflammatorisk ryggsjukdom.

– En utmaning inom vården är att diagnostisera inflammatorisk ryggsjukdom i tidigare stadier. Fram till för några år sedan, dock inte belagt att det blivit bättre ännu, tog det 10 till 15 år efter symptomstart till diagnos. Det är väldigt länge, även i ett internationellt perspektiv, säger Lennart Jacobsson, överläkare i reumatologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som har faktagranskat NetdoktorPros läkarutbildning Vad vet du om inflammatorisk ryggsjukdom?

Om läkarutbildningen

Läkarutbildningen består av fem lektioner, där varje lektion följs av ett patientfall. Att genomföra utbildningen tar cirka tio minuter och alla svar är anonyma. Det ingår även fyra uppföljande mejl till intresserade deltagare med bland annat checklistor och symtomkriterier. Utbildningen riktas främst till läkare men även annan sjukvårdspersonal kan ha stor nytta av materialet.

Innehållet på Vad vet du om inflammatorisk ryggsjukdom.se är sammanställt av NetdoktorPro och faktagranskat av professor Lennart Jacobsson, överläkare i reumatologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Utbildningen uppbär ekonomiskt stöd från Novartis Sverige AB. Copyright Netdoktor.se AB 2017.

Mer information

För mer information, bilder eller intervjuer välkommen att kontakta Ann-Charlotte Beckman, VD på Netdoktor.se, telefon: 070-954 78 60, e-post: anbe@netdoktor.se

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Fakta om Netdoktor
Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med en miljon besök varje månad och 70 000 medlemmar. NetdoktorPro är ett medicinskt verktyg för läkare med 90 000 besök varje månad och 2 400 medlemmar.

Bakom Netdoktor står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter.

Annonser

Svårkontrollerad blödning vid kirurgi lyfts i ny läkarutbildning

Svårkontrollerad blödning vid kirurgi lyfts i ny läkarutbildning

Oftast är blödningen vid kirurgi liten och lätt att kontrollera, men ibland leder den till allvarliga komplikationer, där flera olika faktorer bidrar. Genom NetdoktorPros nya utbildning om svårkontrollerad blödning får kirurger, men också annan sjukvårdpersonal, den senaste kunskapen för att kunna ge patienterna bästa möjliga vård.

Erik är 72 år gammal och har fallit och ådragit sig en komplex höftfraktur som behöver opereras inom några dagar. Erik hade för nio månader sedan en hjärtinfarkt, fick ett stent i ett av hjärtats kranskärl och behandlas sedan dess med två trombocythämmare, acetylsalicylsyra och clopidogrel, samt atorvastatin och metoprolol. Hur skall man planera operationen för att undvika blödningskomplikationer? Vilken roll har trombocyterna i hemostasen? Genom att följa patientfallet om Erik erbjuds den senaste kunskapen om svårkontrollerad blödning vid kirurgi.

– Det är viktigt att undvika allvarliga blödningar under och efter kirurgi. Vad som räknas som allvarliga blödningar skiljer sig åt mellan olika operationer, ibland kan en liten blödning på en olämplig plats, till exempel i ögat, vara väl så allvarlig som en stor blödning, säger Anders Jeppsson, professor i thoraxkirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som har faktagranskat läkarutbildningen.

Generellt leder fem procent av alla operationer till någon form av allvarlig blödning, men det varierar mycket. Inom exempelvis den öppna hjärtkirurgin blöder cirka fem procent av patienterna så mycket att de behöver reopereras under det första dygnet, vilket är en oberoende riskfaktor för död under de första månaderna efter kirurgin. Vidare behöver nästan hälften av alla hjärtkirurgiska patienter blodtransfusion.

– Kirurgiska blödningskomplikationer kan bero på det kirurgiska traumat. Det kan även orsakas av patientrelaterade faktorer så som hög ålder, dålig njurfunktion eller preoperativ medicinering, vilket är särskilt problematiskt i akuta situationer. Därför är det viktigt att öka medvetenheten om blödningsrisken inom vården, säger Anders Jeppsson.

Med utbildningen VadvetduomBlödningVidKirurgi.se vill NetdoktorPro öka kunskapen om svårkontrollerad blödning vid kirurgi hos läkarkåren samt annan sjukvårdpersonal.

– NetdoktorPro har hittills tagit fram ett femtontal webbutbildningar, som främst vänt sig till allmänläkare. Eftersom dessa har varit omtyckta bland kollegorna, som ett välkommet komplement till övrig fortbildning, vill vi nu även vända oss till sjukhusspecialisterna, säger Mats Halldin, läkare och medicinsk chef på Netdoktor.

Mats Halldin lyfter också fram utbildningens patientfall, som löper som en röd tråd genom de fem lektionerna och är ett bra sätt att testa sina kunskaper.

Om läkarutbildningen

Läkarutbildningen består av fem lektioner, där varje lektion följs av ett patientfall. Det tar cirka tio minuter att genomföra utbildningen och alla svar är anonyma. Vidare ingår fyra uppföljande mejl till intresserade deltagare. Utbildningen riktas främst till kirurger men även annan sjukvårdspersonal kan ha stor nytta av materialet.

Innehållet i läkarutbildningen om svårkontrollerad blödning vid kirurgi är framtaget av NetdoktorPro och faktagranskat av professor Anders Jeppsson vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Denna läkarutbildning genomförs med ekonomiskt stöd av Takeda Pharma AB. Copyright Netdoktor.se AB 2017.

Mer information

För mer information, bilder eller intervjuer välkommen att kontakta Besima Aho, Redaktionschef på Netdoktor.se, telefon: 070-2 93 12 10, e-post: ba@netdoktor.se

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Fakta om Netdoktor
Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med en miljon besök varje månad och 70 000 medlemmar. NetdoktorPro är ett medicinskt verktyg för läkare med 90 000 besök varje månad och 2 400 medlemmar.

Bakom Netdoktor står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter.

Lång väntan för många med psoriasisartrit

Lång väntan för många med psoriasisartrit

Psoriasisartrit är en kronisk ledsjukdom där många drabbade får vänta länge på diagnos och behandling. Det är angeläget att kunskapen om sjukdomen ökar, och därför startar Netdoktor i dag upplysningskampanjen hardupsoriasisartrit.se i samarbete med patientorganisationerna Reumatikerförbundet och Psoriasisförbundet.

Psoriasisartrit är nära kopplad till hudsjukdomen psoriasis. Omkring 40 procent av alla med psoriasis får ledbesvär i någon form. Långt ifrån alla dessa har psoriasisartrit, men det är viktigt att så tidigt som möjligt uppmärksamma ledbesvären. Tidig diagnos och behandling är viktigt för att bromsa sjukdomsförloppet.

– Det är viktigt att ledsmärtorna utreds ordentligt, vilket ibland kan vara utmanande då symtomen kan vara otydliga. I dag går en del patienter länge med ledsmärtor innan de får diagnosen psoriasisartrit, säger Sara Wedrén, specialistläkare på Reumatologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, och Netdoktors medicinska expert för kampanjen.

Upplysningskampanjen som i dag startas av Netdoktor i samarbete med Reumatikerförbundet och Psoriasisförbundet syftar till att sprida mer kunskap om psoriasisartrit. Kampanjen vänder sig framför allt till personer som har sjukdomen, eller som har psoriasis och ledsmärtor men inte fått diagnosen psoriasisartrit. De upplysningar de kan lämna om sina erfarenheter av vården kan ge viktiga signaler om hur vården kan förbättras.

– Personer med psoriasisartrit hamnar ofta mellan stolarna i sjukvården. Jag hoppas att den här kampanjen leder till att fler personer får diagnos och behandling tidigare. Det finns stor förbättringspotential. Kampanjen kan även bidra till att sprida mer kunskap inom sjukvården, säger Hans Håkansson, ordförande i Reumatikerförbundet.

– Psoriasisartrit är verkligen en eftersatt sjukdom som behöver uppmärksammas. I dag får drabbade vänta på diagnosen i sex år i genomsnitt och det är inte acceptabelt, säger Tina Norgren, ordförande i Psoriasisförbundet.

Fakta om psoriasisartrit

  • Psoriasisartrit är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som främst drabbar personer som har hudsjukdomen psoriasis. Sjukdomen innebär att en eller flera leder blir inflammerade vilket leder till smärta, stelhet och svullnad.
  • Sjukdomens svårighetsgrad varierar kraftigt. Hos vissa är sjukdomen mild med endast lättare ledvärk. Andra har en mycket allvarlig psoriasisartrit som bryter ned och förstör ledernas funktion.
  • Omkring 20 000 personer i Sverige, ungefär lika många män och kvinnor, har i dag diagnosen psoriasisartrit. Cirka 40 procent av alla med hudsjukdomen psoriasis får ont i lederna. Men av dessa är det ett mindre antal, cirka 15 procent, som får diagnosen psoriasisartrit.
  • Psoriasisartit börjar ofta som en svullnad i en mindre led, i ett finger eller en tå. Man kan också få inflammation i fästen för muskler, senor eller ledkapslar, exempelvis i hälsenans fäste.
  • Diagnosen psoriasisartrit ställs oftast av en specialist i ledsjukdomar, en reumatolog. Utöver inflammerade leder tas hänsyn till faktorer som om personen eller någon i släkten har psoriasis, typiska nagelförändringar, smärta kring hälen, ledförändringar som syns via röntgen, samt om man kan utesluta sjukdomen reumatoid artrit (ledgångsreumatism). Tidig diagnostik och behandling är viktigt.
  • Det finns ingen bot mot psoriasisartrit, men moderna behandlingsmetoder kan minska besvären, förbättra ledfunktionen och förhindra komplikationer. Behandling sker framför allt med antiimflammatoriska läkemedel (NSAID), antireumatiska läkemedel (DMARD), eller med biologiska läkemedel. PDE4-hämmare är en ny typ av DMARD som ges i tablettform, om biologiska läkemedel inte är lämpligt. 
  • Psoriasisartrit går i skov där allvarlighetsgraden och symtomen kan variera över tiden. Det är viktigt med regelbunden uppföljning hos läkare och många har behov av att träffa både reumatolog för ledbesvären och dermatolog för sin psoriasis. Fysisk aktivitet kan förbättra funktionen i lederna och minska smärtorna.

Om kampanjen

Med upplysningskampanjen Hardupsoriasisartrit.se vill Netdoktor sprida kunskap om psoriasisartrit. Kampanjen vänder sig främst till personer med psoriasisartrit och de som har symtom på psoriasisartrit (såsom psoriasis och ledbesvär) utan att ha fått diagnosen, samt även till anhöriga, vårdpersonal och allmänt intresserade. Kampanjen omfattar fem delar med tillhörande kunskapstest samt fyra informationsmejl till intresserade deltagare.

Hardupsoriasisartrit.se är en upplysningskampanj från Netdoktor, i samarbete med Reumatikerförbundet och Psoriasisförbundet. Netdoktor har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen. Samtliga texter är faktagranskade av Sara Wedrén, specialistläkare på Reumatologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Kampanjen uppbär ekonomiskt stöd från Novartis Sverige AB.

Mer information

För mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta:

Ann-Charlotte Beckman, VD på Netdoktor.se, tel: 08-545 158 71, 070-954 78 60, e-post: anbe@netdoktor.se

Nina Unesi, pressekreterare på Reumatikerförbundet, 070-190 35 60, e-post: nina.unesi@reumatikerforbundet.org

Maria Björklund, kanslichef Psoriasisförbundet, 08-556 109 07, epost: Maria.bjorklund@pso.se

Om Reumatikerförbundet

Reumatikerförbundet är Sveriges största patientorganisation med cirka 50 000 medlemmar. Vi företräder över en miljon personer i Sverige som har en reumatisk sjukdom, eller någon annan sjukdom i rörelseorganen. Sedan 1945 har vi arbetat med att informera och sprida kunskap om reumatisk sjukdom och övriga sjukdomar i rörelseorganen, och med att påverka beslutsfattare på alla nivåer. Genom Reumatikerförbundets forskningsfond stödjer vi forskning för att hitta lösningen på reumatismens gåta. De senaste fem åren har vi delat ut över 100 miljoner kronor till forskning.

Om Psoriasisförbundet

Psoriasisförbundet är en intresseorganisation för människor med psoriasis och psoriasisartrit samt personer som stödjer våra syften. Vi har ett övergripande mål, att alla med psoriasis och psoriasisartrit ska kunna leva ett bra liv.

Därför arbetar vi för ökad satsning på forskning, för bättre vård och behandling och för att skapa kännedom om och förståelse för hur det är att leva med sjukdomen. Arbetet bedrivs bland annat genom opinionsbildning, informationsinsatser och utbildning. Vi finns representerade över hela landet via våra läns- och lokalavdelningar. 

Om Netdoktor

Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 1,2 miljoner besök varje månad och 77 000 medlemmar. Bakom Netdoktor.se står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter. Netdoktor driver även NetdoktorPro – medicinskt verktyg för läkare. I juli 2016 förvärvade Bonnier Business Media alla aktier i Netdoktor efter att varit minoritetsägare sedan 2010.

Copyright Netdoktor.se AB 2017.

Vården sviker många unga med svåra tarmsjukdomar

Många allvarligt sjuka i de inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös kolit (IBD) känner sig svikna av hälso- och sjukvården. I Netdoktors och Mag- och tarmförbundets pågående upplysningskampanj IBD-koll vittnar patienter om allvarliga brister i den vård och behandling de erbjuds.

”Det är ett rent helvete. Jag känner mig ensam i min situation. Jag känner ingen tillhörighet till min mottagning, personal byts ut ofta.”

”Man är osynligt handikappad. Ingen förstår ens nedstämdhet. Varje dag är mitt mål att överleva till morgondagen.”

”Det är svårt att bli förstådd och läkare och sjuksystrar är också oförstående. En kronisk trötthet som går ut över livet på alla plan. Oro för graviditet och att orkeslösheten gör mig till en frånvarande mamma.”

Så berättar några deltagare med egna ord om sin sjukdom. Det är några av de många mycket starka berättelser till upplysningskampanjen IBD-koll som vittnar om hur många med inflammatoriska tarmsjukdomar känner sig svikna av hälso- och sjukvården. Berättelserna, många av dem från unga personer, handlar om ständiga diarréer och behovet av att alltid ha en toalett i omedelbar närhet, om återkommande sjukhusvistelser och tarmoperationer, men också om social isolering och om en oförstående omvärld. Sammanlagt har över 2 600 personer med IBD bidragit med uppgifter om sin sjukdom och den vård de får. Över 60 procent av dessa har bidragit med egna berättelser.

– Jag kan verkligen förstå den förtvivlan som många känner och som kommer till uttryck i undersökningen. IBD är allvarliga kroniska sjukdomar som ofta påverkar hela livssituationen. De brister inom IBD-vården som framkommer är helt oacceptabla. Hälso- och sjukvården har mycket långt kvar till en patientcentrerad vård som utgår från behoven hos varje enskild individ, säger Margareta Röstlund, tillförordnad ordförande i Mag- och tarmförbundet.

IBD är sjukdomar som går i skov med perioder av förvärrade symtom. Många behöver återkommande sjukhusvård och en del tvingas operera bort delar av tarmsystemet. Därför är det särskilt viktigt för personer med IBD att ha en fast vårdkontakt vid en mag-tarmmottagning, och att få träffa samma vårdpersonal när akuta vårdbehov uppstår.

Undersökningen visar dock att endast omkring två tredjedelar har en fast läkarkontakt vid en mag-tarmmottagning. Var fjärde svarade nej eller vet ej på frågan om de kan ta direktkontakt med mottagningen om de drabbas av ett skov med förvärrade symtom.

Många känner sig heller inte delaktiga i vården. Mindre än hälften har diskuterat med sin läkare vilka medicinska mål deras nuvarande behandling har. Omkring en tredjedel uppger att de inte fått vara delaktiga i vårdbeslut, och lika många är missnöjda med den information de fått om olika behandlingsalternativ.

Omkring 30 procent av deltagarna bedömde sin sjukdom som allvarlig, eller mycket allvarlig. I denna patientgrupp hade 90 procent en eller flera gånger lagts in på sjukhus för sin tarmsjukdom, och över hälften hade tvingats genomgå en eller flera tarmoperationer. Närmare tre av tio hade permanent eller tillfällig stomi. Men trots allvarlighetsgraden fanns även i denna grupp en hög andel personer som vittnade om brister i kontinuitet, information och delaktighet i vården.

– Även hos personer med så allvarlig sjukdom var det bara hälften som hade diskuterat med sin läkare vad deras vård syftade till, vilka målen var. Det är verkligen ett underbetyg, säger Margareta Röstlund.

Andra resultat i undersökningen (samtliga deltagare):

  • En majoritet besökte läkare inom ett halvår från symtomen på inflammatorisk tarmsjukdom. Fler än var femte person väntade dock i två år eller längre. Många har fått vänta länge på diagnos och behandling. Färre än hälften fick sin diagnos inom vårdgarantins tre månader.
  • Andelen personer som behandlades med moderna biologiska läkemedel var omkring 20 procent.
  • Cirka 60 procent var sammantaget nöjda med sin vård och behandling. Övriga var missnöjda, eller angav att de stod helt utan vård.
  • Cirka 40 procent kände sig begränsade av sin sjukdom vad gäller arbetsliv/studier, samt i sitt sociala liv och i samlivet med en partner.
  • Cirka hälften kände sig begränsade i vardagliga situationer som resor med kollektivtrafik, restaurangbesök, fysisk träning, semesterresor eller att gå runt i affärer.

Fakta om IBD

  • Förekomsten av IBD är vanligare i Skandinavien än i andra områden. Varje år drabbas omkring 1 000 personer av ulcerös kolit och 500 av Crohns sjukdom. Totalt lever över 60 000 personer i Sverige med IBD.
  • IBD drabbar oftast unga personer i åldern 15-40 år, för en del bryter sjukdomen ut redan i barndomen. Sjukdomarna är kroniska, men för en majoritet är besvären värst i unga år.
  • Sjukdomarna innebär inflammation i tarmsystemet. Vid ulcerös kolit är oftast ändtarm och tjocktarm inflammerad, medan Crohns sjukdom kan drabba hela mag-tarmsystemet. IBD går i skov med perioder av värre symtom.
  • Orsaken till IBD är okänd, men man vet att flera faktorer spelar in, såsom miljöfaktorer, kroppens immunförsvar och de bakterier vi normalt har i våra tarmar. Arvet har också betydelse.
  • Framför allt personer med Crohns sjukdom tvingas ibland genomgå operationer där en del av tarmen tas bort. Vid svårare sjukdom kan tillfällig eller permanent stomi (påse på magen) vara nödvändig.
  • För personer med IBD är det mycket viktigt med kontinuerlig och god tillgång till vård vid en mag-tarmmottagning på sjukhus.

Om kampanjen

IBD-koll.se är en pågående upplysningskampanj från Netdoktor och Mag- och tarmförbundet. Kampanjen syftar till att sprida kunskap om inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och hur diagnostik och behandling går till. Kampanjen vänder sig till dem som har en IBD-sjukdom, till anhöriga, samt till personal inom sjukvården.

Upplysningskampanjen startade i augusti 2015 och pågår till augusti 2016.

Upplysningskampanjen omfattar ett kunskapstest och ett antal informationsmejl till
intresserade deltagare. Testet och de uppföljande mejlen skall öka deltagarnas förståelse för
vilka symtomen är vid IBD, hur sjukdomen utreds inom vården, samt vilka behandlingsmöjligheter som finns.

Netdoktor har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen. Samtliga texter är granskade av Mikael Lördal, överläkare vid Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Upplysningskampanjen uppbär ovillkorat ekonomiskt stöd från Takeda Pharma AB.


Mer information

För mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta:

Ann-Charlotte Beckman, VD på Netdoktor.se, tel: 08-545 158 71, 070-954 78 60

e-post: anbe@netdoktor.se

Wictoria Hånell, kanslichef på Mag- och tarmförbundet, tel: 08-642 42 00, 070-642 42 11,

e-post: wictoria.hanell@magotarm.se

Om Netdoktor

Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 1,2 miljoner besök varje månad och 77 000 medlemmar. Bakom Netdoktor.se står ett redaktionellt team av Sveriges ledandeläkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter. Netdoktor driver även NetdoktorPro – medicinskt verktyg för läkare. Netdoktor.se AB, som äger och driver Netdoktor.se och NetdoktorPro.se, har sitt säte på Holländargatan 22 i Stockholm och drivs sedan 2002 av dess grundare. 2010 gick mediekoncernen Bonnier via investmentbolaget B Media Invest in som delägare i företaget.

Om Mag- och tarmförbundet

Mag- och tarmförbundet är en ideell organisation för människor med sjukdomar eller andra funktionsstörningar i matsmältningskanalen. Mag- och tarmförbundet arbetar med medlemsstöd, information och samhällspåverkan. Syftet är att medverka till att personer med mag-tarmsjukdomar ska kunna leva ett bra liv och få den hjälp och det stöd som de behöver på grund av sin sjukdom.

Copyright Netdoktor.se AB 2016.

Kampanj för ökad kunskap om folksjukdomen artros

Artros som ger smärta och stelhet är vår vanligaste ledsjukdom. Totalt beräknas upp till 800 000 personer i Sverige ha artros i någon form, många utan att känna till det. Reumatikerförbundet och Netdoktor startar nu kampanjen Artros-Kollen.se för att öka kunskapen om artros och vad man själv kan göra för att minska besvären.

Artros innebär att brosket bryts ned i angripna leder vilket ger smärta och stelhet och ibland inflammation. Sjukdomen kommer ofta smygande. I dag är det många som har smärtor i lederna de får inte fått rätt vård och behandling. Därför behövs mer kunskap om artros.

– Trots att artros är vår vanligaste ledsjukdom som drabbar var fjärde vuxen person så är kunskapen om sjukdomen låg. Det är alltför många som har artros utan att ha fått rätt information och bra behandling säger Anne Carlsson, ordförande i Reumatikerförbundet.

För 58-åriga Kicki Lust började besvären för omkring tio år sedan i en tumme och i vissa fingrar. Den första läkare hon träffade trodde på karpaltunnelsyndrom. När hon träffade en annan läkare, och berättade om sin mamma som hade samma ledbesvär, kunde diagnosen artros ställas. Därefter har Kicki Lust fått artros i fler leder i kroppen, i knän, höfter och axlar. Hon fick tidigare hjälp med särskild träning för sina händer, i övrigt har hon i dag ingen kontakt med vården för sin artros.

– Jag har lärt mig att leva med min artros. Jag rör på mig hela tiden och tränar på gym med personlig tränare. Jag märker att det blir bättre när jag tränar, annars vet jag inte hur jag hade mått. Det är nog värst på nätterna. Jag vaknar ofta av att jag har ont och måste ta smärtstillande tabletter, säger Kicki Lust.

Det saknas i dag medicinsk behandling som kan stoppa sjukdomsförloppet vid artros, även om forskning pågår kring vilka mekanismer som orsakar sjukdomen, berättar professor Leif Dahlberg, överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och medicinsk expert för kunskapskampanjen Artros-Kollen.se.

– Det är viktigt att man söker vård om man drabbas av ledbesvär. Med undersökning av lederna och med patientens berättelse om besvären kan diagnosen ställas. Det är också viktigt att kunna utesluta andra reumatiska sjukdomar. Fysisk aktivitet är oftast mycket positivt, och hjälp finns att få av våra artrosskolor som leds av fysioterapeuter (sjukgymnaster), säger Leif Dahlberg.

Fakta om artros

  • Artros innebär att brosk i lederna angrips och bryts ned snabbare än det byggs upp. Detta ger smärtor och stelhet i angripna leder med sämre ledfunktion som följd. Artros kan också påverka ledhinnor, skelett och ligament.
  • De flesta leder i kroppen kan angripas av artros, men det är vanligast i knä, höft, finger, rygg och stortå.
  • Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige, den blir vanligare med stigande ålder. Totalt beräknas ungefär 800 000 personer i Sverige ha artros. Sjukdomen är lika vanlig hos män som hos kvinnor, men män får i regel artros tidigare i livet.
  • Långvarig belastning av leder i arbetet eller andra aktiviteter kan öka risken för artros. Fysisk inaktivitet och övervikt är andra riskfaktorer. Tidigare ledskador i samband med idrott kan orsaka artros. Det finns även en ärftlighet för sjukdomen.
  • Diagnosen ställs genom läkarundersökning av lederna samt kartläggning av besvären. Ibland görs en röntgenundersökning för att utesluta andra ledsjukdomar.
  • Artros behandlas främst genom smärtlindring och fysisk aktivitet, samt vid behov viktnedgång. Sjukgymnastik och egen motion hjälper till att stärka musklerna och därmed lindra smärta och stelhet. På de flesta orter finns särskilda artrosskolor som hjälper till att ta fram ett individuellt träningsprogram och där får man träffa en person som levt länge med sjukdomen.

Om kampanjen

Artors-Kollen.se är en upplysningskampanj från Reumatikerförbundet och Netdoktor. Kampanjen syftar till att sprida kunskap om artros och vad man själv kan göra för att lindra smärta och besvär. Kampanjen vänder sig till dem som har artros, eller symtom på sjukdomen, samt till personal inom hälso- och sjukvården.

Upplysningskampanjen omfattar ett kunskapstest och ett antal informationsmejl till intresserade deltagare. Testet och de uppföljande mejlen skall öka deltagarnas förståelse för vilka symtom är vid artros, hur sjukdomen utreds inom vården, samt vilka behandlingsmöjligheter som finns.

Netdoktor tillsammans med Reumatikerförbundet har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen. Samtliga texter är granskade av professor Leif Dahlberg, överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Upplysningskampanjen uppbär ekonomiskt stöd från Svenska Postkodlotteriet.

Mer information

För mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta:

Nina Unesi, pressekreterare Reumatikerförbundet, tel 070 190 35 60, e-post: nina.unesi@reumatikerförbundet.org

Ann-Charlotte Beckman, VD på Netdoktor.se, tel: 08-545 158 71, 070-954 78 60

e-post: anbe@netdoktor.se

Om Reumatikerförbundet

Reumatikerförbundet är Sveriges största patientorganisation med cirka 50 000 medlemmar. Vår vision är ett bra liv för alla reumatiker och lösningen på reumatismens gåta. Vi företräder Sveriges närmare två miljoner personer som har artros, annan reumatisk sjukdom och fibromyalgi. Reumatikerförbundet bildades för 70 år sedan och har sedan dess arbetat med att informera och sprida kunskap om reumatisk sjukdom, artros och övriga sjukdomar i rörelseorganen, samt med att påverka beslutsfattare för en bättre vård och behandling på alla nivåer. De senaste tio åren har vi delat ut över 140 miljoner kronor till forskning.

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Fakta om Netdoktor
Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med en miljon besök varje månad och 70 000 medlemmar. NetdoktorPro är ett medicinskt verktyg för läkare med 90 000 besök varje månad och 2 400 medlemmar.

Bakom Netdoktor står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter.

Söker inte vård trots MS-relaterade symtom

Netdoktors MS-kampanj visar att kunskaper behöver öka:

Nästan hälften av dem som drabbas av oförklarliga neurologiska symtom, typiska för sjukdomen MS, söker inte vård. Och bland personer som i dag har konstaterad MS är det många som fått vänta i flera år på diagnos och behandling. Det visar Netdoktors upplysningskampanj MS-koll.se som drivs i samverkan med patientorganisationen Neuroförbundet.

Intresset för att lära sig mer om multipel skleros, MS, och dela med sig av sina erfarenheter har varit rekordstort. Totalt har kampanjen nått över 100 000 personer och över 10 000 har tagit sig igenom hela kunskapsmaterialet och lämnat upplysningar till Netdoktor.

I undersökningen har cirka 4 800 personer som känt typiska symtom vid MS, exempelvis plötsliga domningar, muskelsvaghet, samt syn- och balansproblem, lämnat upplysningar om sina erfarenheter. Närmare hälften av dessa har inte sökt vård för sina symtom.

– Det behöver inte innebära att de här personerna har MS utan att veta om det. Men inom MS-vården är det välkänt att många som får diagnosen MS haft symtom en längre tid utan att söka vård. Det är därför viktigt att söka vård i tid. Ju kortare tid för diagnos desto större chans att kunna sätta in behandling som kan bromsa den skadliga sjukdomsprocessen, säger Jan Lycke, överläkare i neurologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och upplysningskampanjens expert.

I Sverige beräknas i dag 17 500 personer ha MS. Av dessa har 1 500 personer deltagit i kampanjen och berättat om hur det är att leva med den autoimmuna sjukdomen. Undersökningen bekräftar att många väntat med att söka vård för sina neurologiska symtom. De berättar också om lång väntan inom vården på diagnosen MS och behandling med bromsmediciner. Endast 35 procent fick diagnos inom tre månader, och många fick vänta i flera år.

– Våra medlemmar berättar ofta om lång väntan på vård och behandling, och det bekräftas i den här undersökningen. Det är helt oacceptabelt. Det har hänt otroligt mycket inom MS-forskningen på senare år och det finns i dag behandling som gör att man kan undvika funktionshinder. Men då måste behandlingen sättas in i tid, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande i Neuroförbundet.

– Det som nu krävs är att patienterna i allt större utsträckning förstår vikten av att snabbt söka läkare för sina symtom. Även inom primärvården skulle en kunskapshöjning vara av värde för att ytterligare korta tiden till diagnos säger Mats Halldin, medicinsk chef, Netdoktor.

Om MS

  • MS, multipel skleros, är en autoimmun sjukdom där kroppens eget immunförsvar angriper det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen.
  • Vanliga neurologiska symtom vid MS är muskelsvaghet eller känselstörning i en arm/hand eller fot/ben, balans- eller koordinationsproblem, eller snabbt uppkommande synnedsättning med ögonrörelsesmärta på ett öga.
  • Vid MS skadas det skyddande höljet kring nervtrådarna (myelinet) och nervfibrerna. Detta leder till olika neurologiska symtom och skador.
  • Tidigare har man räknat med att ungefär 500 personer i Sverige får diagnosen MS varje år. Ny svensk forskning pekar dock mot att det kan röra sig om cirka 900 personer per år. Totalt har ca 17 500 personer i Sverige sjukdomen.
  • Kvinnor drabbas dubbelt så ofta som män, och sjukdomen uppträder oftast mellan 20 till 50 års ålder. MS är vanligare i nordliga delar av Europa och Nordamerika än i tropiska länder kring ekvatorn.
  • Det är ännu inte klarlagt varför MS uppstår, även om forskare på senare år funnit vissa gener som ökar risken för MS. Låga D-vitaminnivåer och rökning kan i viss mån också kopplas till MS. Det finns inget sätt att förutspå eller förebygga MS.
  • De flesta har MS som går i skov, perioder med förvärrade symtom, som efter en tid helt eller delvis försvinner. Efter 15-20 år övergår sjukdomen oftast i sekundär progressiv MS, med ökade besvär och allt fler funktionsnedsättningar. Vissa personer drabbas av primär progressiv MS. Då förekommer inga skov, utan sjukdomen ger gradvis ökande symtom och funktionsnedsättningar.
  • Specialistläkare i neurologi ställer diagnosen MS med hjälp av magnetkameraundersökning av hjärna och ryggmärg, ofta med stöd av analys av ryggmärgsvätska, och med stöd av patientens symtom.
  • Det finns ingen behandling som kan bota MS. Det finns dock läkemedel som effektivt kan bromsa den inflammatoriska processen vid skovvis förlöpande MS. Genom att sätta in behandlingen tidigt kan sannolikt sjukdomen hindras från att övergå i den progressiva fasen. Det finns än så länge ingen behandling som hjälper mot sekundär progressiv MS.
  • Andra läkemedelsbehandlingar finns för MS-symtom som exempelvis gångbesvär, spasticitet, MS-trötthet (utmattning) och blåsrubbningar.

Om kampanjen

Med upplysningskampanjen MS-koll.se hoppas Netdoktor på att sprida kunskap om MS, 
multipel skleros, sjukdomens symtom och hur den påverkar det centrala nervsystemet samt
 hur MS kan behandlas. Kampanjen vänder sig till de som har MS, de som inte har någon 
diagnos men som har upplevt vissa neurologiska symtom samt till anhöriga, vårdpersonal
 och allmänt intresserade.

Upplysningskampanjen omfattar ett kunskapstest och ett antal informationsmejl till 
intresserade deltagare. Testet och de uppföljande mejlen skall öka deltagarnas förståelse för 
MS och de olika stadierna av sjukdomen.

Netdoktor har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen.
Samtliga texter är granskade av docent Jan Lycke, överläkare i neurologi, Sahlgrenska
 Universitetssjukhuset i Göteborg. Kampanjen drivs i samverkan med Neuroförbundet.

Upplysningskampanjen uppbär ovillkorat ekonomiskt stöd från bioteknikföretaget BiogenIdec.

Mer information
För mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta:

Ann-Charlotte Beckman, VD på Netdoktor.se, tel: 08-545 158 71, 070-954 78 60, e-post: anbe@netdoktor.se

Max Ney, Kommunikationschef Neuroförbundet, tel: 076-0017018, e-post: max.ney@neuroförbundet.se

Om Netdoktor

Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 950 000 besök varje månad och över 67 000 medlemmar. Bakom Netdoktor.se står ett redaktionellt team av Sveriges ledande
läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder 
hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet 
är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter.

Netdoktor driver även NetdoktorPro – medicinskt verktyg för läkare. Netdoktor.se AB, som äger och driver Netdoktor.se och NetdoktorPro.se, har sitt säte på Holländargatan 22 i Stockholm och drivs av dess grundare sedan 2002. 2010 gick mediekoncernen Bonnier via investmentbolaget B Media Invest in som delägare i företaget.

Om Neuroförbundet

Neuroförbundet (tidigare Neurologiskt Handikappades Riksförbund) är Sveriges första
intresseorganisation specialiserad på neurologi. Vårt mål är att människor med neurologiska
diagnoser ska få samma möjligheter och rättigheter som alla andra. Vi står för livslust, full
delaktighet och stark framtidstro. Neuroförbundet har cirka 13 000 medlemmar. Vi företräder
 ett stort antal diagnoser och stödjer spetsforskningen inom neurologi.

Copyright Netdoktor.se AB 2014.

Nokturi – en folksjukdom i det tysta

Ny
upplysningskampanj om att tvingas gå och kissa på natten

Att ha nokturi
innebär att gå upp och kissa en eller flera gånger varje natt. Det är så
vanligt att läkare betraktar nokturi som en folksjukdom. Men kunskapen om
nokturi är låg både hos allmänheten och inom sjukvården. Därför startar Netdoktor i dag en ny upplysningskampanj om nokturi.

Hundratusentals
svenskar får sin sömn förstörd av att tvingas gå upp och kissa på natten. Nokturi
drabbar både kvinnor och män i alla åldrar, men tilltar med stigande ålder. Mer
än hälften av alla över 50 år har nokturi. Normalt bildas mer urin på dagen än
på natten, vilket är ett naturligt sätt för kroppen att få vila ostört. Vid
nokturi bildas för mycket urin på natten och resultatet är att man vaknar och
tvingas gå på toaletten. Många vaknar flera gånger varje natt med störd sömn
och trötthet på dagen som följd.

En
tidigare upplysningskampanj som Netdoktor genomfört, där över 10 000 personer
lämnade upplysningar om sina problem med nattkissning, visar att många har
stora problem med nokturi. Närmare hälften av dem som tvingades gå upp och
kissa varje natt hade inte sökt läkarhjälp. Många känner inte till att det
finns hjälp att få, och en del känner att det är genant att söka vård.

Även
inom sjukvården är nokturi ett ofta förbisett problem. De främsta experterna i
Sverige inom nokturi publicerade nyligen en kunskapsöversikt i Läkartidningen[1].
De konstaterar i artikeln att nokturi är en underdiagnostiserad och ofta
obehandlad folksjukdom.


Många lider i tysthet av nokturi, och många vet inte att hjälp finns att få.
För yngre patienter kan besvären leda till nedsatt livskvalitet och
sjukskrivningar. För den stora gruppen äldre patienter ökar bland annat risken
för fall och frakturer när de ska ta sig upp till toaletten mitt i natten,
säger Netdoktors expert Aino
Fianu Jonasson, överläkare i gynekologi och obstetrik vid Karolinska
Universitetssjukhuset, Huddinge, och en av läkarna bakom artikeln.

När
läkare utreder nokturi är det viktigt att patienten fyller i en miktionslista,
där tidpunkt och volym av urin vid varje toalettbesök antecknas under några
dygn. Miktionslistan ger läkaren vägledning till bakomliggande orsaker och
vilken behandling som kan minska urinmängden på natten.

Netdoktors
upplysningskampanj innehåller bland annat en miktionslista som går att skriva
ut och användas inför läkarbesök.

[1] Läkartidningen.
2014;111:CUWD

Fakta om nokturi

  • Nokturi är ett tillstånd där man
    vaknar en eller flera gånger på natten för att kissa.
  • Den ökade nattliga
    urinproduktionen och urinblåsans kapacitet att lagra urin eller en
    kombination av dessa är de vanligaste orsakerna till nokturi.
  • Drabbar både kvinnor och män i
    alla åldrar, och ökar med stigande ålder. Mer än hälften av alla över 50
    år har nokturi.
  • En av de vanligaste orsakerna
    till störd nattsömn.
  • Åtta av tio med nokturi har
    nattlig överproduktion av urin, så kallad nattlig polyuri.
  • Beror oftast på för låga halter
    av hormonet vasopressin, som är kroppens naturliga sätt att minska
    urinmängden på natten, så vi får sova ostört.
  • Bör utredas av allmänläkare.
  • Om nokturin beror på nattlig
    polyuri kan man överväga behandling med desmopressin, ett hormon som är
    snarlikt det kroppsegna hormonet vasopressin och som minskar urinmängderna
    på natten.

Om kampanjen

Med
upplysningskampanjen HarDuNokturi.se hoppas Netdoktor
sprida kunskap om folksjukdomen nokturi och hur diagnostik och behandling går
till. Kampanjen vänder sig till dem som tvingas gå upp och kissa på natten,
till anhöriga, samt till personal inom sjukvården.

Upplysningskampanjen
omfattar ett kunskapstest och ett antal informationsmejl till intresserade
deltagare. Testet och de uppföljande mejlen skall öka deltagarnas förståelse
för nokturi, vad man själv kan göra för att minska nattkissandet, samt vilka
behandlingsmöjligheter som finns.

Innehållet
på HarDuNokturi.se har tagits fram av Netdoktor och granskats av docent Aino
Fianu Jonasson, överläkare i gynekologi och obstetrik vid Karolinska
Universitetssjukhuset, Huddinge.

Kampanjen
uppbär ett ovillkorat ekonomiskt stöd från Ferring Läkemedel AB.

Mer information

För
mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta:

Ann-Charlotte
Beckman, VD på Netdoktor.se, tel: 08-545 158 71, 070-954 78 60, e-post: anbe@netdoktor.se

Copyright
Netdoktor.se AB 2014.

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Fakta om Netdoktor
Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 950 000 besök varje månad och över 67 000 medlemmar. NetdoktorPro är ett medicinskt verktyg för läkare med 70 000 besök varje månad och 2 300 medlemmar.

Bakom Netdoktor står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter.


www.netdoktor.se

Netdoktor på Twitter

RSS Nyheter från Netdoktor

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

Skriv in din e-postadress för att prenumerera på den här bloggen via e-post.

Gör sällskap med 1 425 andra följare