Arkiv för februari, 2014

Många berättar om svåra smärtor vid bältros

Stort engagemang för Netdoktors upplysningskampanj om bältros:

Netdoktors pågående upplysningskampanj om bältros väcker stort engagemang. Preliminära resultat från kampanjen visar att sjukdomen leder till svåra smärtor för många. En del drabbas även av allvarliga komplikationer som hjärnhinneinflammation. Resultaten ger en bild av en mer allvarlig sjukdom än den generella uppfattning som råder om bältros.

Upplysningskampanjen www.BältrosKoll.se som pågått sedan augusti 2013, har hittills nått över 62 000 personer som lärt sig mer om bältros. Uppgifter som lämnats av närmare 3 000 personer som haft bältros och över 4 000 personer vars närstående drabbats visar att många upplever sjukdomen som mycket svår. Ungefär 55 procent av dem som själva haft bältros och svarat på enkäten har angett 7 eller högre på en skala 1-10 där 10 står för värsta tänkbara smärta.

Netdoktors upplysningskampanj understryker att svåra komplikationer som hjärnhinneinflammation kan drabba patienter i samband med bältros. Tio fall av hjärnhinneinflammation har rapporterats till Netdoktor, vilket är i linje med resultaten från en svensk avhandling vid Sahlgrenska Akademin om en tydlig koppling mellan bältros och hjärnhinneinflammation.[1]

– Eftersom det i dag finns bättre diagnostiska metoder och större medvetenhet om att bältros kan ge symtom från hjärnan upptäcker vi allt fler patienter med komplikationer som hjärnhinneinflammation orsakad av bältros, säger docent Marie Studahl, överläkare vid infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Bältros hade tidigare det passande namnet helveteseld. Det syftade på den intensiva nervsmärta som många drabbas av. Eftersom nästan alla vuxna svenskar haft vattkoppor som barn kan bältros i stort sett drabba vem som helst. Det första symtomet på sjukdomen är en brännande smärta på huden, oftast på överkroppen. Efter några dagar uppstår utslag och blåsor. En del drabbas av långvariga nervsmärtor, så kallad postherpetisk neuralgi. Risken ökar med stigande ålder[2].

Resultat från upplysningskampanjen visar att ungefär 70 procent drabbades av svåra smärtor av sjukdomen, och för ungefär 15 procent har nervsmärtorna blivit bestående. Många berättar om nervsmärtor i 5-10 år eller ännu längre. Hundratals personer har lämnat vittnesmål till Netdoktor om mycket svåra smärtor: ”Jag vill aldrig någonsin uppleva detta helvete en gång till”, skriver en person. ”Jag dör hellre än får tillbaka denna smärta”, skriver en annan person som drabbats av bältros.

– Bältroskoll är en upplysningskampanj som verkligen har engagerat. Det ser vi inte minst på alla som vill berätta om smärtorna. Jag tycker att det ger en bild av en allvarligare sjukdom än den generella uppfattning som råder om bältros – både hos allmänheten och inom sjukvården, säger Mats Halldin, läkare och medicinsk chef på Netdoktor.

Fakta om bältros

  • Bältros orsakas av varicella-zostervirus som ligger vilande hos nästan alla vuxna svenskar, till följd av tidigare vattkoppsinfektion. Omkring var fjärde får bältros någon gång i livet.
  • Bältros drabbar oftast personer över 50 år. Några procent kan få bältros flera gånger i livet.
  • Det går inte förutsäga vem som drabbas, och när det sker. Orsaken är kopplad till förändringar i immunförsvaret, som i sin tur är påverkad av ålder och andra allvarliga sjukdomar. Även psykisk stress kan vara en utlösande faktor.
  • Bältros är ingen särskilt smittsam sjukdom, men kan smitta vid direktkontakt med sårblåsor. Den som smittas kan då få vattkoppor, inte bältros, om personen inte haft vattkoppor tidigare.
  • Det första symtomet på bältros är oftast en brännande smärta på en hudyta, vanligast på överkroppen. Efter några dagar kommer på samma område en hudrodnad och små blåsor som ofta kliar. Blåsorna torkar ut efter några veckor och faller av.
  • Symtomen behandlas  med antiviral medicin. För att behandlingen ska ha god effekt är det viktigt att den påbörjas inom 72 timmar efter det att hudutslagen uppstår.
  • Smärtan försvinner oftast efter några veckor. Men en del drabbas av långvarig nervsmärta, så kallad postherpetisk neuralgi. Risken för långvarig nervsmärta ökar med stigande ålder.
  • Om bältros sätter sig i ansiktet kring ögonen finns risk för tillfälliga eller bestående komplikationer som synskada eller ansiktsförlamning.
  • Forskning visar även att bältros kan ge hjärninflammation eller hjärnhinneinflammation. Bältros i hjärnan kan drabba uppemot 200 personer om året i Sverige.
  • Ett vaccin finns för personer över 50 år som kan halvera risken för bältros och risken för långvarig smärta med 70 procent.
  • Vaccinering mot bältros minskar risken för insjuknande med ca hälften och risken för långvarig smärta efter bältros med upp till 70 procent hos personer över 60 år.

Om kampanjen BältrosKoll.se

Med upplysningskampanjen BältrosKoll.se hoppas Netdoktor på att sprida kunskap om bältros, sjukdomens symtom och komplikationer, samt hur bältros kan behandlas och förebyggas. Kampanjen vänder sig främst till dem som inte har haft bältros, men även till dem som tidigare haft bältros samt till anhöriga, vårdpersonal och allmänt intresserade.

Upplysningskampanjen omfattar ett kunskapstest och ett antal informationsmejl till intresserade deltagare. Testet och de uppföljande mejlen skall öka deltagarnas förståelse för bältros, bland annat vad gäller innebörden av sjukdomen och dess komplikationer samt behandlingsmöjligheter.

Netdoktor har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen. Samtliga texter är granskade av docent Marie Studahl, överläkare vid infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Upplysningskampanjen uppbär ovillkorat ekonomiskt stöd från Sanofi Pasteur MSD.

Mer information

För mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta Ann-Charlotte Beckman, VD på Netdoktor.se, tel: 08-545 158 71, 070-954 78 60, e-post: anbe@netdoktor.se

Om Netdoktor

Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 1 000 000 besök varje månad och omkring 60 000 medlemmar. Bakom Netdoktor.se står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter. Netdoktor driver även NetdoktorPro – medicinskt verktyg för läkare. Netdoktor.se AB, som äger och driver Netdoktor.se och NetdoktorPro.se, har sitt säte på Holländargatan 22 i Stockholm och drivs av dess grundare sedan 2002. 2010 gick mediekoncernen Bonnier via investmentbolaget B Media Invest in som delägare i företaget.

Copyright Netdoktor.se AB 2014.


[1] Grahn, Anna. Varicella-zoster virus infections of the central nervous system (2013), University of Gothenburg. Sahlgrenska Academy, Institute of Biomedicine. Department of Infectious Diseases. http://hdl.handle.net/2077/32398

[2] Studahl M, Petzold M, Cassel T. Disease burden of herpes zoster in Sweden- predominance in the elderly and in women- a register based study. BMC Infect, Dis, 2013; Dec 12;13(1):586

Tidig upptäckt av MS allt viktigare

Netdoktor startar upplysningskampanj om MS:

På senare år har nya behandlingsmetoder gett många med MS, multipel skleros, chansen att fortsätta leva ett bra liv. Det har därför blivit allt viktigare med tidig upptäckt av MS, så behandling som bromsar den skadliga sjukdomsprocessen kan sättas in. I dag är det dock vanligt att de som får diagnosen MS har haft neurologiska symtom en längre tid innan de sökt vård. En ny svensk studie pekar dessutom på att sjukdomen blir allt vanligare.

Det finns ett stort informationsbehov kring MS, och därför startar Netdoktor i dag upplysningskampanjen www.MS-koll.se i samarbete med Neuroförbundet, Sveriges första intresseorganisation specialiserad på neurologi. Kampanjen riktar sig till personer som har haft neurologiska symtom, men som inte sökt vård. Den vänder sig även till personer med konstaterad MS och deras anhöriga. I samband med upplysningskampanjen genomför Netdoktor en enkätundersökning för att få en god bild av hur det är att leva med MS i dag. Inom MS-forskningen har stora framsteg gjorts på senare år. I dag finns en större kunskap om sjukdomen och den inflammationsprocess som skadar nervsystemet. Detta har lett fram till nya behandlingar som bromsar sjukdomsprocessen. Många kan i dag leva ett förhållandevis normalt liv och arbeta, vilket var mycket sällsynt tidigare.

– Symtomen vid MS kan vara ganska beskedliga, ibland vaga och svårtolkade för den enskilde. Det är viktigt att den som upplever neurologiska symtom söker vård. Med tidig diagnos ökar möjligheterna att sätta in bra behandling, säger docent Jan Lycke, överläkare i neurologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, och upplysningskampanjens expert.

Ingen vet säkert varför MS, som innebär att kroppens eget immunförsvar attackerar det centrala nervsystemet, bryter ut. Varför MS framför allt drabbar yngre kvinnor i åldern 20-50 år är också okänt. I dag är MS den näst vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos unga vuxna. Ny svensk forskning visar att MS kan vara betydligt vanligare i Sverige än man hittills trott.

– En ny studie tyder på ungefär 900 nya MS-fall per år i Sverige, jämfört med den tidigare siffran 500 fall. Orsaken till den ökade incidensen är okänd Men det är välkänt att MS är ekvatorn och man har diskuterat om bristen på D-vitamin (solljus) kan vara en av förklaringarna, säger Jan Lycke.

Neuroförbundet hoppas att kampanjen kan sprida mer kunskap om MS och samtidigt visa hur det är att leva med sjukdomen.

– Många av våra medlemmar med MS har i dag svårt att få den vård de har rätt till. Det finns bland annat en stor brist på neurologer, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande i Neuroförbundet.

Om MS

  • MS, multipel skleros, är en kronisk sjukdom där kroppens eget immunförsvar angriper det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen.
  • Vanliga neurologiska symtom vid MS är muskelsvaghet eller känselstörning i en arm/hand eller fot/ben, balans- eller koordinationsproblem, eller snabbt uppkommande synnedsättning med ögonrörelsesmärta på ett öga.
  • Vid MS skadas det skyddande höljet kring nervtrådarna (myelinet) och nervfibrerna. Detta leder till olika neurologiska symtom och skador.
  • Tidigare har man räknat med att ungefär 500 personer i Sverige får diagnosen MS varje år. Ny svensk forskning pekar dock mot att det kan röra sig om cirka 900 personer per år. Totalt har ca 17 500 personer i Sverige sjukdomen.
  • Kvinnor drabbas dubbelt så ofta som män, och sjukdomen uppträder oftast mellan 20 till 50 års ålder. MS är vanligare i nordliga delar av Europa och Nordamerika än i tropiska länder kring ekvatorn.
  • Det är ännu inte klarlagt varför MS uppstår, även om forskare på senare år funnit vissa gener som ökar risken för MS. Låga D-vitaminnivåer och rökning kan i viss mån också kopplas till MS. Det finns inget sätt att förutspå eller förebygga MS.
  • De flesta har MS som går i skov, perioder med förvärrade symtom som efter en tid helt eller delvis försvinner. Efter 15-20 år övergår sjukdomen oftast i sekundär progressiv MS, med ökade besvär och allt fler funktionsnedsättningar. Vissa personer drabbas av primär progressiv MS. Då förekommer inga skov, utan sjukdomen ger gradvis ökande symtom och funktionsnedsättningar.
  • Specialistläkare i neurologi ställer diagnosen MS med hjälp av magnetkameraundersökning av hjärna och ryggmärg, ofta med stöd av analys av ryggmärgsvätska, och med stöd av patientens symtom.
  • Det finns ingen behandling som kan bota MS. Det finns dock läkemedel som effektivt kan bromsa den inflammatoriska processen vid skovvis förlöpande MS. Genom att sätta in behandlingen tidigt kan sannolikt sjukdomen hindras från att övergå i den progressiva fasen. Det finns än så länge ingen behandling som hjälper mot sekundär progressiv MS.
  • Andra läkemedelsbehandlingar finns för MS-symtom som exempelvis gångbesvär, spasticitet, MS-trötthet (utmattning) och blåsrubbningar.

Om kampanjen MS-koll.se
Med upplysningskampanjen MS-koll.se hoppas Netdoktor på att sprida kunskap om MS, multipel skleros, sjukdomens symtom och hur den påverkar det centrala nervsystemet samt hur MS kan behandlas. Kampanjen vänder sig till de som har MS, de som inte har någon diagnos men som har upplevt vissa neurologiska symtom samt till anhöriga, vårdpersonal och allmänt intresserade.

Upplysningskampanjen omfattar ett kunskapstest och ett antal informationsmejl till intresserade deltagare. Testet och de uppföljande mejlen skall öka deltagarnas förståelse för MS och de olika stadierna av sjukdomen.

Netdoktor har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen. Samtliga texter är granskade av docent Jan Lycke, överläkare i neurologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Kampanjen drivs i samverkan med Neuroförbundet.

Upplysningskampanjen uppbär ovillkorat ekonomiskt stöd från bioteknikföretaget BiogenIdec.

Mer information
För mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta:

Ann-Charlotte Beckman, VD på Netdoktor.se, tel: 08-545 158 71, 070-954 78 60, e-post: anbe@netdoktor.se

Max Ney, Kommunikationschef Neuroförbundet, tel: 076-0017018, e-post: max.ney@neuroforbundet.se

Om Netdoktor
Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 950 000 besök varje månad och omkring 65 000 medlemmar. Bakom Netdoktor.se står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter. Netdoktor driver även NetdoktorPro – medicinskt verktyg för läkare. Netdoktor.se AB, som äger och driver Netdoktor.se och NetdoktorPro.se, har sitt säte på Holländargatan 22 i Stockholm och drivs av dess grundare sedan 2002. 2010 gick mediekoncernen Bonnier via investmentbolaget B Media Invest in som delägare i företaget.

Om Neuroförbundet
Neuroförbundet (tidigare Neurologiskt Handikappades Riksförbund) är Sveriges första intresseorganisation specialiserad på neurologi. Vårt mål är att människor med neurologiska diagnoser ska få samma möjligheter och rättigheter som alla andra. Vi står för livslust, full delaktighet och stark framtidstro. Neuroförbundet har cirka 13 000 medlemmar. Vi företräder ett stort antal diagnoser och stödjer spetsforskningen inom neurologi.

Copyright Netdoktor.se AB 2014.


www.netdoktor.se

Netdoktor på Twitter

RSS Nyheter från Netdoktor

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

Skriv in din e-postadress för att prenumerera på den här bloggen via e-post.

Gör sällskap med 1 415 andra följare