Arkiv för februari, 2010

En miljard vuxna är överviktiga

Svenska Dagbladet skriver om WHO:s senaste rapport, som visar på att en miljard vuxna människor världen över är överviktiga. Det är inte längre ett huvudsakligt problem för den rikare delen av världen, även mellan- och låginkomstländer har stora problem. Minst 400 miljoner människor världen över lider av fetma, och fetma har blivit en global epidemi som varje år skördar 2,6 miljoner liv.

WHO kallar barnfetma ”ett av 2100-talets allvarligaste hot mot folkhälsan”. Över 42 miljoner barn i världen klassas som överviktiga; de riskerar att som vuxna lida av fetma, och har en ökad risk att utveckla diabetes och kärlsjukdomar. Enligt WHO kan 44 procent av alla diabetesfall, 23 procent av hjärtsjukdomarna och mellan 7 och 14 procent av vissa cancersjukdomar kopplas till övervikt och fetma.

Då fetmaepidemin drabbar fattigare länder, och då framförallt stadskärnorna, måste dessa länder hantera en dubbel börda, då de samtidigt tampas med infektionssjukdomar och undernäring, menar WHO.

Läs mer om fetma här

Testa ditt BMI

Obesitas-fetma (svår övervikt)

/Björn, Netdoktorredaktionen

Forskare gör tumörer självlysande

Nobelpristagaren Roger Tsien och hans forskargrupp har utvecklat ett slags biologiska sonder, som gör cancertumörer självlysande, rapporterar Sveriges Television.

De mikroskopiska sonderna är utvecklade med nanoteknik och i och med att tumören blir betydligt mer synlig ökar chanserna för att en canceroperation ska lyckas. I tester som genomförts på möss har man kunnat öka möjligheten att både upptäcka och avlägsna cancertumörer femfaldigt.

Ett problem vid cancerkirurgi är att läkare inte alltid lyckas få bort hela tumören. Kirurger förlitar sig på sin syn och sin känsel, samt erfarenhet, för att kunna avgränsa tumören. Dessvärre kan en tumör ligga dold bakom frisk vävnad, och skillnaden mellan frisk vävnad och tumör är inte alltid helt lätt
att se.

Med hjälp av de nya sonderna blir cancertumören både självlysande och magnetisk, vilket gör att den både blir lättare att se, samt lättare att upptäcka med magnetkamera.

Forskarna tror att man i framtiden kan komma att utveckla olika sonder för olika typer av cancer. När denna forskning kan göra det aktuellt med behandling på människor framgår inte av artikeln.

Läs artikeln om forskningsgenombrottet här

/Björn, Netdoktorredaktionen

Sjukvården i din mobil

Läkemedelsvärlden rapporterar om att läkemedelsföretag nu slår ihop sig med mobilutvecklare, för att utveckla lösningar och därigenom få patienter att bli mer följsamma. Ett exempel är Bayer, som kopplar ihop sin glukosmätare till Nintendos spelkonsoler för att få barn med diabetes att mäta sitt blodsocker oftare. Johnson & Johnson har utvecklat en liknande lösning för iPhone.

Novartis samarbetar med Proteus Biomedical i ett väldigt spännande projekt. I ett litet projekt med 20 patienter i en testgrupp, får patienterna äta en blodtrycksmedicin. En mätare sitter på testpersonens ena axel, vilken svarar mot förändringarna i patientens magsyrenivåer, vilka påverkas av medicinen.  Denna data skickas sedan till patientens mobiltelefon där man kan följa förändringarna och få råd.

Hälso- och sjukvårdsindustrin har mycket att lära av andra branscher när det kommer till mobilutveckling. Men det börjar hända saker, och jag tror att denna typ av tjänster kommer kännas väldigt naturliga om några år. Det känns som att det, som i fallet med många andra mediala diskussioner, bildats två läger. Det ena lägret är för utvecklingen, medan det andra hyser oro för att den nya tekniken kommer att förminska värdet av mötet mellan läkare/patient. Undertecknad ser hellre en gråskala, där patientens möte med läkaren är en självklar del och att den nya tekniken gör det ännu enklare för gemene man att få hälsoinformation och råd.

Mobihealth har gjort en tio-i-topp-lista över sjukvårdsapplikationer för iPhone.

Badlands listar också tio applikationer för bättre hälsa.

Den amerikanska nyhetskanalen MSNBC rapporterade den 19 januari om en amerikansk filmare som överlevde 65 timmar, begraven i ett hisschakt efter jordbävningen på Haiti, tack vare att han använde en första hjälpen-applikation i sin telefon.

Readwriteweb skrev redan för ett år sedan om hur mobiltelefoner kan användas för att förbättra hälsoläget i utvecklingsländer.

Vad händer i Sverige då? Socialdepartementet har utsett Norrbottens Läns Landsting till svensk deltagare i det EU-finansierade projektet Renewing HEALTH, skriver Framtidens Sjukvård.

Vilka svenska tjänster finns tillgängliga som mobilapplikationer när det kommer till hälsa- och sjukvård? Tipsa gärna, och diskutera nedan!

/Björn, Netdoktorredaktionen

Bristande kunskaper om folsyra

Bladgrönsaken mangold innehåller mycket folsyra

Läkemedelsvärlden rapporterar om att nio av tio svenskar inte vet när en kvinna bör äta folsyra för att minska risken att få barn med ryggmärgsbråck. Nu startar Livsmedelsverket en informationskampanj för att öka kunskapen.

Livsmedelsverket har låtit undersökningsföretaget Novus ringa till 1 000 personer för att undersöka kunskaperna om folsyra och sambandet med graviditet och risken för ryggmärgsbråck. Endast 14 procent av de tillfrågade kunde svara på frågan när en kvinna bör ta extra tillskott av folsyra.

Förhoppningen är nu att vårdpersonal ska hänvisa patienter till sidan. Livsmedelsverket rekommenderar en kvinna som planerar att bli gravid att äta ett tillskott innehållande 400 mikrogram folsyra. Folsyra finns också i stora mängder naturligt i bladgrönsaker.

Varje år föds det i Sverige 20-25 barn med ryggmärgsbråck och det utförs cirka 80 aborter per år efter vecka 16 på grund av att fostret har ryggmärksbråck.

Folsyra kan också minska risken för hjärtmissbildningar (Läkemedelsvärlden)

Folsyra kanske påverkar för tidiga födslar

Enligt en amerikans studie har forskare kommit fram till att B-vitaminen folsyra kanske kan halvera risken för att få förtidigt födda barn, före vecka 32. Totalt medverkade 35 000 kvinnor i studien där de själva fick uppge hur mycket folsyra de åt ett år innan graviditeten. Vetenskapsradions Sven Cnattingius, professor i reproduktionsepidemiolog vid Karolinska sjukhuset i Solna, säger:

Det här är en viktig studie, men det är alldeles för tidigt att kunna göra några rekommendationer utifrån den.

Sven Cnattingius ser fram emot uppföljande studier, för än så länge har forskarna inte kunnat skilja ut om det är nyttan av folsyra som bidrog till färre för tidiga födslar eller ett allmänt nyttigt beteende hos kvinnor som tar extra folsyra.

Källa: Vetenskapsradions nätupplaga 2009-05-12 © Netdoktor.se Jozephine Hagenlöf

Frågor och svar om folsyra (Livsmedelsverket)

/Björn, Netdoktorredaktionen

Om att sluta röka

Dags att fimpa?

Tobak är en av de vanligaste yttre orsakerna till sjukdomar och för tidig död. I Sverige röker var fjärde vuxen dagligen eller ibland, varav kvinnor är något överrepresenterade. ”Alla spontana försök till att sluta röka är bra, även om man faller tillbaka”, uppmanar Ann Post, sjuksköterska och tobaksexpert, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI. Så här säger Ann Post till Netdoktor i en intervju:

En cigarett kan ibland fungera som tröst, sällskap, lugnande eller som bedövning mot diverse saker. Sen är det väldigt vanligt att de som röker umgås med andra som röker. Det blir lätt normen i ens umgängeskrets och det är ytterligare en faktor som kan göra det svårt att sluta. […] Det är en sak att rent intellektuellt känna till farorna med att röka. Men det kan vara svårt att föreställa sig att man själv kommer att drabbas, man lever lite efter klyschan ”det händer inte mig”. Man behöver komma till insikt, få bearbeta det och ge sig själv tid för eftertanke.

Läs hela intervjun med Ann Post här

Expertchatt om att sluta röka/snusa

Imorgon torsdag, klockan 15:00-15:45 medverkar Ann Post i Netdoktors expertchatt om att sluta röka/snusa. Redan nu kan du ställa din fråga.

Klicka här för att läsa mer om hur chatten fungerar samt för att ställa din fråga

Rökfritt i Norge?

Både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter rapporterade för två veckor sedan om ett norskt lagförslag om ett helt rökfritt Norge; en process som skulle genomföras steg för steg under längre tid. Frågan är när vi kommer börja se liknande förslag här i Sverige? Vad undertecknad vet har sådana förslag inte kommit upp ännu – men det kanske det har? Jag känner mig osäker här, tipsa gärna om så är fallet.

Vad händer när man röker eller snusar?

När du röker eller snusar går nikotinet från lungorna respektive munslemhinnan in i blodet och transporteras upp i hjärnan. Normalt ska inte farliga ämnen ta sig förbi hjärnbarriären, som är gjord för att skydda oss men nikotinmolekylen är så liten att den passerar. I hjärnan finns det mottagare, receptorer som tar emot impulser via signalsubstanser. Nikotin är kemiskt likt kroppens egna signalsubstanser vilket gör att receptorerna gärna tar emot nikotinet.

Första gången du använder tobak mår du förmodligen illa. Kroppen uppfattar att det kommit in ett gift och den har inte någon bra beredskap för att ta hand om giftet. När du rökt eller snusat några gånger har kroppen dock förberett sig. Den har skapat fler receptorer i hjärnan för att ta hand om nikotinet. Det resulterar i att du inte mår illa längre efter att ha rökt eller snusat.

Börjar du använda mer tobak än du brukar blir det en förgiftningseffekt igen om alla receptorer är fyllda. Då skyndar sig kroppen att producera nya. Ju mer du röker eller snusar desto fler receptorer för att ta hand om nikotin skapas i hjärnan.

Se Netdoktors webb-tv om att sluta röka

Besök Netdoktors område Rök- & snusfri

En rad intressanta antirökningskampanjer har gjorts. Här är en av dem.

/Björn, Netdoktorredaktionen

Frågor om dryckesvanor sänker konsumtion av alkolhol

Alkoholmissbruk är ett av vårt samhälles största problem. Det finns ingen självklar gräns för när alkoholkonsumtion övergår i missbruk. För män kan en konsumtion som överstiger 40 centiliter starksprit (40 volymprocent) per vecka vara riskfylld. För kvinnor är motsvarande mängd 30 centiliter per vecka. Håller man sig under dessa nivåer utgör alkoholen i regel ingen hälsorisk. Är alkoholkonsumtionen större bör man vara uppmärksam på det och försöka att skära ned på den.

Läkare ställer frågor om dryckesvanor

Det blir vanligare att läkare frågar patienter om deras dryckesvanor. Var sjätte i riskzonen blir hjälpt av att bara få frågan, rapporterar Svenska Dagbladet.

År 2004 startade Riskbruksprojektet, ett regeringsuppdrag med målet att frågor om alkoholvanor ska få en självklar plats inom hälso- och sjukvården. Målsättningen är att läkare och sjuksköterskor inom primärvården ska lära sig att ställa frågor till patienter om hur mycket de dricker samt hur ofta, så kallade motiverande samtal med patienterna.

Riskbruksprojektet leds av Svante Pettersson på Folkhälsoinstitutet. Han är mycket nöjd med nya siffror som visar att 60% av alla läkare, sjuksköterskor och barnmorskor fått utbildning i motiverande samtal. Så här säger Svante Pettersson om projektet:

Drickandet minskar hos patienter när vårdpersonal uppmärksammar riskerna med att dricka för mycket. Det borde inte vara konstigare än att fråga om rökning och motion. Man kan också uttrycka det så att patienten inte ska undanhållas viktig information om hur hälsan påverkas av alkohol.

Svenska Dagbladet intervjuar i sin artikel Lil Ragnerstam, som är chef på Fruängens vårdcentral. Lil säger till SvD att det tidigare varit tabu att fråga om dryckesvanor, men att attityderna nu förändras snabbt:

Det märks att det blivit mer vedertaget, det är inte många som reagerar om vi ställer några enkla frågor. Någon enstaka blir förnärmad och tycker att vi inte har med saken att göra. Vi började med det ifjol, men fortfarande inte till alla. Det hinner vi inte.

Läs mer om alkoholmissbruk

Dricker du för mycket? Läs mer om att skära ned på alkoholkonsumtionen

/Björn, Netdoktorredaktionen


www.netdoktor.se

Netdoktor på Twitter

RSS Nyheter från Netdoktor

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

Skriv in din e-postadress för att prenumerera på den här bloggen via e-post.

Gör sällskap med 1 415 andra följare