Många vet inte om att de har diabetes

Nästan en halv miljon svenskar lever idag med typ 2-diabetes vilket gör den till en av de vanligaste folksjukdomarna i landet. Mörkertalet är stort och många har diabetes i flera år utan diagnos och behandling. För att öka kunskapen om typ 2-diabetes startar Netdoktor upplysningskampanjen Diabetes-kollen.se som stöds av Storstockholms Diabetesförening och Diabetesorganisationen i Sverige.

Typ 2-diabetes som tidigare kallades åldersdiabetes har ökat kraftigt på senare år. I dag beräknas 450 000 personer ha typ 2-diabetes. Sjukdomen är starkt kopplad till ett antal livsstilsfaktorer som fetma, ohälsosam kost och brist på motion. Men det finns även starka ärftliga faktorer.

Ett stort problem är att många personer, uppskattningsvis 150 000 svenskar, har typ 2- diabetes utan att veta om det. Ytterligare ett okänt antal personer har ett förstadium till sjukdomen. Ofta tar det många år innan tydliga och klassiska diabetessymtom visar sig, som att man känner stark törst och kissar mycket och ofta. Upplysningskampanjen Diabetes-kollen.se består bland annat av några testfrågor kring riskfaktorer. Den som har hög risk att utveckla typ 2-diabetes bör uppsöka vården och be att få kontrollera sitt blodsocker.

– Det är viktigt att få besked så tidigt som möjligt, och därför är det bra att kontrollera sitt blodsocker. Då kan man vid behov i första hand få råd och stöd i att förbättra sin livsstil och kanske helt undvika att insjukna. I dag upptäcks ofta typ 2-diabetes för sent, exempelvis när man drabbas av svåra komplikationer som hjärt-kärlsjukdomar, säger överläkare Soffia Guðbjörnsdottir, adjungerad professor Sahlgrenska Akademin, Göteborg, och registerhållare för Nationella Diabetesregistret (NDR), samt Netdoktors medicinska expert för kampanjen.

Upplysningskampanjen syftar också till att få en tydlig bild av hur personer med diagnosen typ 2-diabetes ser på sin sjukdom och den vård och behandling de erbjuds.

– De uppgifter som deltagarna lämnar kan ge värdefulla insikter om vilka förbättringar som behövs inom diabetesvården i Sverige och hur vården kan ge stöd till den viktiga egenvården samt bli mer individanpassad. Det är alldeles för många i dag som drabbas av svåra komplikationer helt i onödan, säger Anders Ekholm, ordförande i Storstockholms diabetesförening (SSDF), och Thomas Magnusson, ordförande i Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS).

Fakta om typ 2-diabetes

  • Typ 2-diabetes är en av våra vanligaste folksjukdomar. Drygt 450 000 personer i Sverige, vilket motsvarar 4-5 procent av befolkningen, har sjukdomen. Omkring 150 000 beräknas ha typ 2-diabetes utan att känna till det. Typ 2-diabetes står för 85 procent av all diabetes. Övriga har diabetes typ 1 och andra mer ovanliga former av sjukdomen.
  • Omkring 10-15 procent av befolkningen beräknas ha så kallad prediabetes, ett förstadium som riskerar att utvecklas till typ 2-diabetes.
  • Typ 2-diabetes är vanligare bland män än kvinnor. De flesta som får diagnosen är över 50 år och förekomsten ökar med stigande ålder. Det blir allt vanligare att även personer i yngre åldrar insjuknar.
  • Sjukdomen är i hög grad ärftlig. Andra riskfaktorer är övervikt, bukfetma, rökning, snusning, fysisk inaktivitet, högt blodtryck och stress.
  • Hormonet insulin bidrar till att kontrollera sockerhalten i blodet. Vid typ 2-diabetes är cellernas känslighet för insulin minskad, vilket leder till förhöjt blodsocker.
  • Förhöjd blodsockerhalt under lång tid skadar blodkärl och nerver, vilket på sikt kan leda till komplikationer, framför allt hjärt-kärlsjukdomar samt skador på ögon och njurar. Patienter med diabetes löper dessutom ökad risk att få sår och infektioner i fötterna.
  • Typiska symtom på diabetes är törst, täta urineringar, nedsatt aptit och viktminskning, försämrad syn, samt klåda i underlivet.
  • Diagnosen typ 2-diabetes ställs genom mätning av blodsockret på fastande mage. Dessutom mäts långtidsblodsocker (HaA1c) som visar blodsockernivån de senaste veckorna.
  • Typ 2-diabetes är starkt kopplad till levnadsvanor. En förändrad livsstil kan skjuta upp eller helt förhindra insjuknande. Viktnedgång, motion och mer hälsosam kost har stor positiv påverkan.
  • Typ 2-diabetes behandlas med olika blodsockersänkande tabletter och insulin som injektioner. Vissa läkemedel i tablettform stimulerar bukspottskörteln till ökad insulinproduktion, medan andra ökar kroppens känslighet för insulin. Ofta kombineras olika tablettbehandlingar.

Om kampanjen 

Diabetes-kollen.se syftar till att sprida kunskap om typ 2-diabetes. Utbildningen och patientundersökningen vänder sig till personer med sjukdomen och personer med riskfaktorer för att utveckla typ 2-diabetes, samt även till anhöriga, vårdpersonal och allmänt intresserade.

Kampanjen omfattar fem delar med tillhörande kunskapstest samt tre informationsmejl till intresserade deltagare. Diabetes-kollen.se är en upplysningskampanj från Netdoktor som stödjs av Storstockholms Diabetesförening (SSDF) och Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS), med ekonomiskt stöd av Storstockholms Diabetesförening, AstraZeneca AB och Boehringer Ingelheim AB. Netdoktor har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen. Samtliga texter är faktagranskade av överläkare Soffia Guðbjörnsdottir, adjungerad professor Sahlgrenska Akademin, Göteborg, och registerhållare för Nationella Diabetesregistret (NDR).

Mer information: För mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta:

Ann-Charlotte Beckman, VD på Netdoktor.se, tel: 08-545 158 71, 070-954 78 60, e-post: anbe@netdoktor.se

Om Storstockholms Diabetesförening, SSDF

Storstockholms Diabetesförening är en del av DiOS och Sveriges största lokalförening med kraft att förändra. Vårt syfte är att påverka samhället på områden viktiga för barn och vuxna med diabetes och att främja och stärka den livsviktiga egenvården. Vårt mål är att förbättra situationen för alla med diabetes i Stockholms län och att minska sjukdomens konsekvenser.

Om Diabetesorganisationen i Sverige, DiOS

Diabetesorganisationen i Sverige, DiOS, är en rikstäckande organisation för personer med diabetes. Vi är en starkt röst i samtal med politiker, landsting och vårdenheter kring diabetes. Diabetes är inte en sjukdom, den är flera olika sjukdomar och vi kräver att varje patient behandlas individuellt. Vi vill se en vård på lika villkor och att patienten ska känna medbestämmande.

Fakta om Netdoktor

Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 1,2 miljoner besök varje månad och 90 000 medlemmar. Bakom Netdoktor.se står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter. Netdoktor driver även NetdoktorPro – medicinskt verktyg för läkare. Netdoktor är ett företag inom Bonnier Healthcare.

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter

Copyright Netdoktor.se AB 2018.

Annonser

Hjärtsvikt ger mycket oro och ångest

Hjärtsvikt ger mycket oro och ångest

Vardagen för personer med hjärtsvikt präglas av stor oro och ångest inför sjukdomen och sin framtid. Det visar resultat från Netdoktors upplysningskampanj Harduhjärtsvikt.se där personer med hjärtsvikt, och deras anhöriga, berättar om hur det är att leva med sjukdomen.

Hjärtsvikt är vår dödligaste folksjukdom och en av få hjärtsjukdomar som ökar i västvärlden. I dag beräknas 250 000 svenskar ha hjärtsvikt, de flesta är över 75 år. Sjukdomen är livslång och innebär att hjärtats pumpförmåga är nedsatt. Detta ger upphov till olika symtom beroende på vilken del av hjärtat som sviktar. Det är vanligt att personer med hjärtsvikt får andnöd vid ansträngning. Sjukdomen kan också visa sig genom svullna ben, eller vätskeansamling i kroppen.

En av dem som deltagit i patientundersökningen är Pernilla Haglund från Hagfors i Värmland. Hon är ovanligt ung för att ha drabbats av hjärtsvikt. För snart två år sedan fick hon de första symtomen, då endast 43 år gammal.

– Jag som alltid varit så aktiv blev plötsligt så oerhört trött och andfådd av minsta lilla. Jag kunde inte ens ta en promenad. När jag till slut blev inlagd på sjukhus hade jag knapp någon hjärtfunktion kvar alls, säger Pernilla Haglund.

Diagnosen hjärtsvikt kunde ganska snabbt konstateras, och efter en tid kunde hennes medicin ställas in på rätt dos. Idag mår Pernilla förhållandevis bra, och har till och med kunnat gå tillbaka på heltid till jobbet som verksamhetschef inom vård och omsorg.

– Men jag har ändå fortfarande ganska mycket symtom. Jag är ofta trött och måste planera och hushålla med min energi. Jag måste leva på ett helt annat sätt och verkligen prioritera det jag vill göra, säger Pernilla Haglund.

Netdoktors undersökning visar att drygt tre av fyra med hjärtsvikt känner oro och ångest i varierande grad för att plötsligt drabbas av hjärtsviktssymtom. Ungefär var fjärde person känner ganska eller mycket stor oro. Ungefär hälften av deltagarna hade också sökt vård på akutmottagning för svåra hjärtsviktssymtom det senaste året. Många berättar med egna ord. Några skriver:

Jag är medveten om att jag har en livshotande sjukdom”

”Det är jobbigt då jag alltid blir så andfådd och trött. Det påverkar mitt aktiva liv”

Undersökningen visar att vården behöver förbättras inom hjärtsvikt. Trots den svåra sjukdomen saknar var femte person en fast vårdkontakt. Och drygt var tredje person har aldrig fått vård vid en särskild hjärtsviktsmottagning. Sammantaget är två tredjedelar nöjda eller mycket nöjda med vården, medan en tredjedel är missnöjda.

Oron är än mer påtaglig hos de nära anhöriga till personer med hjärtsvikt som deltagit i undersökningen. Några anhöriga berättar:

”Man sörjer en levande. Det är tufft att hålla i allt och samtidigt var lugn mot den sjuke.”

”Jag är orolig hela tiden för vad som kan hända min sambo”

”Den ständiga oron och barnens reaktioner är svårast”

”Det är svårt att veta när det är riktigt illa, tryck över bröstet, andfåddhet, smärta. Vad är måttligt?”

Ungefär 1 400 personer, varav ca 750 personer med diagnosen hjärtsvikt och 650 som är nära anhörig till en person med hjärtsvikt, har deltagit i hela undersökningen och lämnat upplysningar till Netdoktor. Några av resultaten i undersökningen:

  • En majoritet, 55 procent, betecknar sin hjärtsvikt som medelsvår. 36 procent har angett lätt sjukdom och 9 procent svår hjärtsvikt.
  • Nästan en av fem vet inte vart de ska vända sig om de drabbas av svåra hjärtsviktssymtom.
  • Ungefär hälften har sökt vård på akutmottagning vid svåra symtom det senaste året. Av dessa har 20 procent besökt akuten tre eller fler gånger.
  • 75 procent känner oro eller ångest för att drabbas av hjärtsviktssymtom. Ungefär 25 procent känner stor oro.
  • Anhöriga saknar anpassad information från sjukvården om hur man som anhörig kan vara ett stöd för en person med hjärtsvikt.

Fakta om hjärtsvikt

  • Vid hjärtsvikt är hjärtats pumpförmåga nedsatt, vilket främst kan leda till andfåddhet, bensvullnad och allmän trötthet.
  • Hjärtsvikt är vår dödligaste folksjukdom och kräver livslång behandling.
  • Hjärtsvikt är ett vanligt tillstånd i den äldre befolkningen, och en av få hjärtsjukdomar som ökar i västvärlden.
  • Man beräknar att två till tre procent av befolkningen är drabbad, vilket innebär att omkring 250 000 personer i Sverige har kronisk hjärtsvikt.
  • Uppskattningsvis har tio procent av alla svenskar över 75 år hjärtsvikt.
  • Kvinnor och män drabbas i ungefär lika stor utsträckning, fast kvinnor insjuknar vanligen omkring tio år senare än män.
  • Hjärtsvikt är en fortskridande sjukdom, men effektiv behandling av symtomen kan dock bromsa sjukdomen och förbättra livskvaliteten betydligt.

Om kampanjen

Med upplysningskampanjen Harduhjärtsvikt.se vill Netdoktor sprida kunskap om sjukdomen och hur diagnostik och behandling går till. Kampanjen vänder sig till personer som har hjärtsvikt, personer som har symtom på hjärtsvikt utan att ha fått diagnosen, samt anhöriga, vårdpersonal och allmänt intresserade. Upplysningskampanjen omfattar ett kunskapstest och ett antal informationsmejl till intresserade deltagare. Testet och de uppföljande mejlen ska öka deltagarnas förståelse för hjärtsvikt.

Netdoktor har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen. Samtliga texter är granskade av Michael Melin, biträdande överläkare, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.

Harduhjartsvikt.se är en upplysningskampanj från Netdoktor. Upplysningskampanjen genomförs med ekonomiskt stöd från Novartis Sverige AB.

Mer information

För mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta:

Ann-Charlotte Beckman, VD på Netdoktor.se, tel: 08-545 158 71, 070-954 78 60, e-post: anbe@netdoktor.se

Källor:

http://www.netdoktor.se/hjartsvikt/artiklar/hjartsvikt

http://www.netdoktorpro.se/kardiologi/medicinska-oversikter/hjartsvikt_1

Copyright Netdoktor.se AB 2018.

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Fakta om Netdoktor
Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med en miljon besök varje månad och 70 000 medlemmar. NetdoktorPro är ett medicinskt verktyg för läkare med 90 000 besök varje månad och 2 400 medlemmar.

Bakom Netdoktor står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter.

Netdoktor är medlem i HON-code och följer de krav som finns för hälsorelaterade webbplatser.

Personer med blodcancersjukdomen myelom berättar: ”Som att leva med en tidsinställd bomb”

Personer med blodcancersjukdomen myelom berättar:  ”Som att leva med en tidsinställd bomb”

Oro, smärta och ångest, men också beslutsamhet om att ta tillvara livet, och hopp om att forskningsframstegen inom myelom ska fortsätta. I den pågående upplysningskampanjen Blodcancerkollen.se berättar personer med myelom, samt anhöriga, om hur det är att leva med blodcancersjukdomen.

Att ha en obotlig sjukdom är tufft. Samtidigt händer det mycket positivt inom forskningen idag som ger hopp”, skriver en person som deltagit i undersökningen från Netdoktor och Blodcancerförbundet.

Myelom är en allvarlig form av blodcancer i benmärgen som innebär att skelettet gradvis bryts ned. Sjukdomen har ett långsamt förlopp som präglas av oftast svåra skelettsmärtor. Myelom kan inte botas, men på senare år har nya behandlingar forskats fram som ger möjlighet till längre överlevnad.

Några andra personer med myelom berättar:

”Efter behandlingen med stamcellstransplantation börjar livet gå vidare. Men ibland kommer det över mig som en våt filt att jag har en kronisk cancerdiagnos. Jag ser på livet som pågår runt omkring mig på ett annat sätt än tidigare.”

”Då jag får behandling hela tiden begränsas livet mycket. Både på grund av tröttheten och besöken på sjukhuset varje vecka för behandling.”

”Ett liv före och ett annat liv efter diagnos och behandling. Allt påverkas och det tar tid att ställa om livet. I den processen har det saknats tillräckligt rehabiliteringsstöd.”

”På sitt sätt skönt att få en diagnos. Hellre det än att gå och ha ont i ländrygg och bröstkorg och bli hänvisad till sjukgymnastik.”

”Det är som att leva med en tidsinställd bomb i kroppen.”

Anhöriga upplever framför allt en stor oro:

”Att leva med ett ständigt dödshot och samtidigt försöka låtsas att allt är normalt. Ständig rädsla för infektioner och väntan med ångest på nästa provsvar. Vanmakten och skräcken inför framtiden, behandlingar som slutar fungera och alternativen som blir färre och färre.”

”Det är att leva med en ständig oro. Varje gång något avviker från det vanliga, varje gång det är dags för en ny rutinkontroll. Jag är ständigt på vakt.”

”Oerhört tragiskt eftersom man vet att sjukdomen inte går att bota. Även ovissheten är jobbig. Det är oerhört tufft att se sin anhörige (min mamma i detta fall), behöva gå igenom allt som behandling av myelom medför.”

Blodcancer-koll.se syftar till att sprida mer kunskap. Kampanjen vänder sig främst till de omkring 3 000 personer som har sjukdomen. De upplysningar de kan lämna kan ge viktiga signaler om hur vården kan förbättras. Upplysningskampanjen har pågått under drygt fyra månader. Hittills har omkring 200 med myelom lämnat upplysningar om sin vård och behandling. Preliminära resultat visar bland annat:

  • Omkring 45 procent fick diagnosen myelom inom en månad från den första läkarkontakten. Många fick vänta i flera månader och en del i över ett år. Det standardiserade vårdförlopp som införts inom vården slår fast att vårdprocessen inte får ta längre tid än sammanlagt 20 kalenderdagar, det vill säga cirka en månad, från misstanke om myelom till behandlingsstart.
  • Trots sin svåra sjukdom bedömer närmare 60 procent sin livskvalitet just nu som bra eller mycket bra, medan 40 procent angett någorlunda, eller dåligt.
  • Det är vanligt med svåra smärtor vid myelom. De flesta tycks dock få bra smärtbehandling. I genomsnitt har deltagarna i undersökningen angett ungefär 3 på en 10-gradig skala där 0 innebär ingen smärta och 10 värsta tänkbara smärta.
  • En tredjedel har angett att de har ständig tillgång till en kontaktsjuksköterska, medan lika många angett att de delar av tiden har detta. Var fjärde har inte alls tillgång till en kontaktsjuksköterska. Alla patienter ha rätt till en kontaktsjuksköterska enligt RCC:s standardiserade vårdförlopp i cancervården.
  • Drygt hälften har angett att de saknar skriftlig vård- eller behandlingsplan, något som alla patienter ska ha enligt RCC:s standardiserade vårdförlopp i cancervården.
  • Tre fjärdedelar skulle föredra behandling med tablett eller kapsel, framför behandling i form av dropp eller injektion.
  • Deltagarna ger sammantaget ett mycket gott betyg åt sjukvården. Närmare 90 procent har angett att de är mycket nöjda eller nöjda med den vård och behandling de får mot sin myelom. Endast 8 procent har angett att de är missnöjda.

Fakta om myelom

  • Myelom är en blodcancersjukdom i benmärgen. Cancercellerna sprids i benmärgen och bryter ned skelettet, vilket leder till skelettsmärtor som är den vanligaste symtomet på myelom.
  • Varje år insjuknar omkring 600 personer i Sverige i myelom, och drygt 3 000 personer lever med sjukdomen. Myelom är ovanligt före 40 års ålder, och de flesta är över 60 år när de får diagnosen. Myelom är något vanligare hos män än hos kvinnor.
  • Myelom behandlas oftast med kombinationer av olika läkemedel. Det finns flera olika typer av behandlingar och faktorer som ålder, allmäntillstånd och biverkningar vägs in vid val av behandling.
  • Vid myelom krävs livslång, regelbunden behandling och uppföljning. Patienternas livskvalitet påverkas av läkemedelseffekt, biverkningar, och om läkemedelsbehandlingar ges på sjukhus eller i hemmet.
  • Myelom kan i dag inte botas, men nya läkemedelsbehandlingar gör att många kan leva med sjukdomen med relativt god livskvalitet, och överlevnaden har ökat. I dag överlever hälften av patienterna under 65 år i minst sju år.

Om kampanjen

Med upplysningskampanjen Blodcancer-koll.se vill Netdoktor sprida kunskap om myelom, exempelvis hur diagnostik och behandling går till. Upplysningskampanjen vänder sig främst till personer med myelom, men även till anhöriga, vårdpersonal och allmänt intresserade. Kampanjen omfattar fem delar med tillhörande kunskapstest samt fyra informationsmejl till intresserade deltagare.

Blodcancer-koll.se är en upplysningskampanj från Netdoktor och Blodcancerförbundet, med ekonomiskt stöd av Takeda Pharma AB.

Netdoktor har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen. Samtliga texter är granskade av Maria Strandberg, överläkare på hematologen vid medicinkliniken, Sundvalls sjukhus.

Mer information

För mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta:

Besima Aho, redaktionschef och ansvarig utgivare på Netdoktor, tel 070-293 12 10, e-post: ba@netdoktor.se

Om Netdoktor

Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 1,2 miljoner besök varje månad och 77 000 medlemmar. Bakom Netdoktor.se står ett redaktionellt team av Sveriges ledandeläkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter. Netdoktor driver även NetdoktorPro – medicinskt verktyg för läkare.

Netdoktor.se AB som äger och driver Netdoktor.se och NetdoktorPro.se, har sitt säte på Gjörwellsgatan 30 i Stockholm.

Om Blodcancerförbundet

Blodcancerförbundet är en ideell patientförening till för dem berörda av blodcancer eller annan allvarlig blodsjukdom. Vi består av lokalföreningar med verksamhet i hela landet, representerar dussinet olika sjukdomar och är aktiva medlemmar i den intressepolitiska paraplyorganisationen Nätverket mot cancer. Ett av Blodcancerförbundets främsta mål är att sprida kunskap om de diagnoser vi som förbund representerar och samtidigt öka förståelsen för hur det är att leva med en blod- eller blodcancersjukdom i dagens Sverige.

Vidare försöker Blodcancerförbundet väcka opinion för att alla blod- och blodcancersjuka ska få bästa möjliga vård och rehabilitering. Vi arrangerar dessutom medlemsdagar med informativa föreläsningar, förmedlar kunskap genom webb och filmer, ger ut diagnosspecifika informationsbroschyrer, har en egen medlemstidning, erbjuder stöd i form av stödpersoner med egen erfarenhet av sjukdom och disponerar därtill över den ideella insamlingsstiftelsen Blodcancerfonden.

Copyright Netdoktor.se AB 2017.

Unik läkarutbildning om inflammatorisk ryggsjukdom

Unik läkarutbildning om inflammatorisk ryggsjukdom

Det handlar om ankyloserande spondylit (AS), icke-radiografisk spondylartrit och andra inflammatoriska tillstånd i kotpelare och sakroiliakaleder. Tidig diagnos och behandling är en förutsättning för att undvika funktionsnedsättning och allvarliga komplikationer. Därför uppmärksammar NetdoktorPro inflammatorisk ryggsjukdom i en ny utbildning för allmänläkare, men också annan sjukvårdpersonal.

På din husläkarmottagning möter du 27-åriga Andreas, vars far har ankyloserande spondylit. Andreas, som haft ont i ryggen tidigare, har hört talas om att genen HLA-B27 är en riskfaktor för AS och önskar ”testa sig för denna”. Genom att följa patientfallet om Andreas, som är en röd tråd genom hela läkarutbildningen, erbjuds den senaste kunskapen om inflammatorisk ryggsjukdom.

– En utmaning inom vården är att diagnostisera inflammatorisk ryggsjukdom i tidigare stadier. Fram till för några år sedan, dock inte belagt att det blivit bättre ännu, tog det 10 till 15 år efter symptomstart till diagnos. Det är väldigt länge, även i ett internationellt perspektiv, säger Lennart Jacobsson, överläkare i reumatologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som har faktagranskat NetdoktorPros läkarutbildning Vad vet du om inflammatorisk ryggsjukdom?

Om läkarutbildningen

Läkarutbildningen består av fem lektioner, där varje lektion följs av ett patientfall. Att genomföra utbildningen tar cirka tio minuter och alla svar är anonyma. Det ingår även fyra uppföljande mejl till intresserade deltagare med bland annat checklistor och symtomkriterier. Utbildningen riktas främst till läkare men även annan sjukvårdspersonal kan ha stor nytta av materialet.

Innehållet på Vad vet du om inflammatorisk ryggsjukdom.se är sammanställt av NetdoktorPro och faktagranskat av professor Lennart Jacobsson, överläkare i reumatologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Utbildningen uppbär ekonomiskt stöd från Novartis Sverige AB. Copyright Netdoktor.se AB 2017.

Mer information

För mer information, bilder eller intervjuer välkommen att kontakta Ann-Charlotte Beckman, VD på Netdoktor.se, telefon: 070-954 78 60, e-post: anbe@netdoktor.se

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Fakta om Netdoktor
Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med en miljon besök varje månad och 70 000 medlemmar. NetdoktorPro är ett medicinskt verktyg för läkare med 90 000 besök varje månad och 2 400 medlemmar.

Bakom Netdoktor står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter.

Svårkontrollerad blödning vid kirurgi lyfts i ny läkarutbildning

Svårkontrollerad blödning vid kirurgi lyfts i ny läkarutbildning

Oftast är blödningen vid kirurgi liten och lätt att kontrollera, men ibland leder den till allvarliga komplikationer, där flera olika faktorer bidrar. Genom NetdoktorPros nya utbildning om svårkontrollerad blödning får kirurger, men också annan sjukvårdpersonal, den senaste kunskapen för att kunna ge patienterna bästa möjliga vård.

Erik är 72 år gammal och har fallit och ådragit sig en komplex höftfraktur som behöver opereras inom några dagar. Erik hade för nio månader sedan en hjärtinfarkt, fick ett stent i ett av hjärtats kranskärl och behandlas sedan dess med två trombocythämmare, acetylsalicylsyra och clopidogrel, samt atorvastatin och metoprolol. Hur skall man planera operationen för att undvika blödningskomplikationer? Vilken roll har trombocyterna i hemostasen? Genom att följa patientfallet om Erik erbjuds den senaste kunskapen om svårkontrollerad blödning vid kirurgi.

– Det är viktigt att undvika allvarliga blödningar under och efter kirurgi. Vad som räknas som allvarliga blödningar skiljer sig åt mellan olika operationer, ibland kan en liten blödning på en olämplig plats, till exempel i ögat, vara väl så allvarlig som en stor blödning, säger Anders Jeppsson, professor i thoraxkirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som har faktagranskat läkarutbildningen.

Generellt leder fem procent av alla operationer till någon form av allvarlig blödning, men det varierar mycket. Inom exempelvis den öppna hjärtkirurgin blöder cirka fem procent av patienterna så mycket att de behöver reopereras under det första dygnet, vilket är en oberoende riskfaktor för död under de första månaderna efter kirurgin. Vidare behöver nästan hälften av alla hjärtkirurgiska patienter blodtransfusion.

– Kirurgiska blödningskomplikationer kan bero på det kirurgiska traumat. Det kan även orsakas av patientrelaterade faktorer så som hög ålder, dålig njurfunktion eller preoperativ medicinering, vilket är särskilt problematiskt i akuta situationer. Därför är det viktigt att öka medvetenheten om blödningsrisken inom vården, säger Anders Jeppsson.

Med utbildningen VadvetduomBlödningVidKirurgi.se vill NetdoktorPro öka kunskapen om svårkontrollerad blödning vid kirurgi hos läkarkåren samt annan sjukvårdpersonal.

– NetdoktorPro har hittills tagit fram ett femtontal webbutbildningar, som främst vänt sig till allmänläkare. Eftersom dessa har varit omtyckta bland kollegorna, som ett välkommet komplement till övrig fortbildning, vill vi nu även vända oss till sjukhusspecialisterna, säger Mats Halldin, läkare och medicinsk chef på Netdoktor.

Mats Halldin lyfter också fram utbildningens patientfall, som löper som en röd tråd genom de fem lektionerna och är ett bra sätt att testa sina kunskaper.

Om läkarutbildningen

Läkarutbildningen består av fem lektioner, där varje lektion följs av ett patientfall. Det tar cirka tio minuter att genomföra utbildningen och alla svar är anonyma. Vidare ingår fyra uppföljande mejl till intresserade deltagare. Utbildningen riktas främst till kirurger men även annan sjukvårdspersonal kan ha stor nytta av materialet.

Innehållet i läkarutbildningen om svårkontrollerad blödning vid kirurgi är framtaget av NetdoktorPro och faktagranskat av professor Anders Jeppsson vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Denna läkarutbildning genomförs med ekonomiskt stöd av Takeda Pharma AB. Copyright Netdoktor.se AB 2017.

Mer information

För mer information, bilder eller intervjuer välkommen att kontakta Besima Aho, Redaktionschef på Netdoktor.se, telefon: 070-2 93 12 10, e-post: ba@netdoktor.se

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Fakta om Netdoktor
Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med en miljon besök varje månad och 70 000 medlemmar. NetdoktorPro är ett medicinskt verktyg för läkare med 90 000 besök varje månad och 2 400 medlemmar.

Bakom Netdoktor står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter.

I varje skolklass finns sängvätande barn

I varje skolklass finns sängvätande barn

Det finns mycket okunskap kring enures – barns sängvätning. Netdoktors undersökning bland över 1 100 föräldrar till barn som kissar i sängen visar att endast drygt hälften hade sökt hjälp av vården. Av de föräldrar som inte sökt hjälp har en klar majoritet uppgett att de trott att barnet växer ifrån problemen.

I varje skolklass finns ett eller flera barn som har problem med sängvätning. Tillståndet drabbar 5-10 procent av alla lågstadiebarn och en del barn har enures upp i tonåren. Idag räknas enures som det näst vanligaste folkhälsoproblemet hos barn i Sverige.

Tryggve Nevéus, barnläkare vid njur- och urinvägsenheten, Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala, menar att det är viktigt att föräldrar söker hjälp av vården för sitt barn, om barnet vid 6-7 års ålder fortfarande kissar i sängen. Sjukvården måste också bli mer uppmärksam kring enures, menar han.

– Det är vanligt att föräldrar tror att nattkissandet går över av sig självt, och föräldrar som söker hjälp av vården möts ibland också av det svaret. Men så är det inte för alla. Faktum är att en obehandlad enures kan leda till psykologiska problem för barnet. Studier visar att många barn med enures lider av dåligt självförtroende, säger Tryggve Nevéus.

Netdoktor har genomfört en enkätundersökning bland 1 100 föräldrar och andra närstående till barn som kissar i sängen. De flesta barn var i åldersgruppen 5-9 år, men över 10 procent var i 10-12 årsåldern och en del barn var i tonåren. Omkring fyra av tio barn kissade i sängen en eller flera gånger varje natt. De flesta övriga kissade i sängen flera gånger i veckan. Men trots de frekventa besvären uppgav 43 procent av föräldrarna att de inte hade sökt hjälp av vården, oftast på grund av att man tänker sig att barnen växer ifrån besvären.

– Det finns bra hjälp och behandling att få som hjälper barnet att bli av med sin enures. De kan få aktiv terapi i form av enureslarm eller tablettbehandling efter att ha fyllt sex år, säger Tryggve Nevéus.

De som hade sökt hjälp för barnets enures fick framför allt tips och råd kring dryck- och kissvanor, och en del fick utskrivet särskilda madrasskydd. Omkring en tredjedel fick prova enureslarm, och omkring hälften fick läkemedel som verkar genom att minska urinmängden under natten.

Orsakerna till enures har att göra med nattlig urinproduktion, nattlig blåsfunktion och förmågan att vakna upp ur sömnen. Gamla föreställningar om att enures orsakas av psykologiska faktorer stämmer inte. Det finns dock en ärftlig faktor vid enures, vilket även Netdoktors undersökning bekräftar. Två av tio föräldrar hade själv haft problem med sängvätning som barn, och av dem fick en tredjedel hjälp för besvären. Svaren från föräldrarna visar också att det finns en del okunskap kring enures och att behandling finns att få.

– Det kanske viktigaste är att föräldrar inte skuldbelägger barnet, eftersom det istället riskerar att förvärra problemet. Det kan vara påfrestande för föräldrar med ständiga nattkissningar, men med stöd från vården och behandling brukar nattkissandet ganska snabbt försvinna, säger Trygge Nevéus

Fakta om enures

  • Enures, eller sängvätning, föreligger när barnet regelbundet kissar i sängen på natten från fem års ålder.
  • Drabbar 5-10 procent av alla lågstadiebarn, och 2-3 procent av barn upp i tonåren. Enures är vanligare bland pojkar. Ärftliga samband finns.
  • Barn med enures är ofta svåra att väcka på natten, har ofta njurar som bildar för mycket urin på natten, och/eller har en urinblåsa som har för lätt att dra ihop sig.
  • Det är mycket viktigt att inte skuldbelägga barnet. Föräldrar måste aktivt förklara för barnet att sängvätningen inte är hans eller hennes fel.
  • Enures kan behandlas med enureslarm, en detektor som utlöser en ljudsignal så fort barnet kissar på sig.
  • Enures kan även behandlas med desmopressin, ett läkemedel som är snarlikt ett kroppseget hormon som naturligt minskar urinmängderna på natten.
  • Aktiv behandling med enureslarm eller desmopressin är aktuellt från sex års ålder.

Mer information

För mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta: Besima Aho, redaktionschef på Netdoktor, tel: 070 2931210, epost: besima.aho@netdoktor.se 

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Fakta om Netdoktor
Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med en miljon besök varje månad och 70 000 medlemmar. NetdoktorPro är ett medicinskt verktyg för läkare med 90 000 besök varje månad och 2 400 medlemmar.

Bakom Netdoktor står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter.

Personer med myelom berättar om sin sjukdom

Personer med myelom berättar om sin sjukdom


Forskning har gett nya möjligheter att behandla blodcancersjukdomen myelom och patienter lever allt längre med den kroniska sjukdomen. För att få mer kunskap om hur personer med myelom upplever sin livssituation startar Netdoktor i dag upplysningskampanjen Blodcancer-koll.se i samarbete med Blodcancerförbundet.

Myelom är en allvarlig form av blodcancer i benmärgen som bland annat innebär att skelettet gradvis bryts ned. Sjukdomen har ett långsamt förlopp som präglas av oftast svåra skelettsmärtor. Myelom kan inte botas, men nya behandlingar ger nu möjlighet till längre överlevnad.

Myelom är en av de cancerdiagnoser som omfattas av satsningen Standardiserade vårdförlopp, som ska minska väntetiderna och öka kvaliteten.

– Det har hänt mycket inom forskningen och i dag har vi större möjligheter till bra individuell behandling. Och det är välkommet då myelom är en mycket komplex sjukdom, säger Maria Strandberg, överläkare på hematologen vid medicinkliniken, Sundvalls sjukhus.

Blodcancer-koll.se som i dag startas av Netdoktor och Blodcancerförbundet syftar till att sprida mer kunskap om myelom. Kampanjen vänder sig främst till de omkring 3 000 personer som har sjukdomen. De upplysningar de lämnar om hur det är att leva med myelom ger viktiga signaler om hur vården kan förbättras.

– Vi hoppas att så många som möjligt med myelom vill delta i kampanjen. Än återstår det mycket arbete innan man kan tala om en god och jämlik vård för alla personer med myelom. Det har exempelvis kommit ett flertal nya effektiva kombinationsbehandlingar, men från att läkemedel och kombinationsbehandlingar godkänns för användning inom Europa tar det allt för lång tid innan de kan användas i Sverige, och det är inte acceptabelt, säger Lise-Lott Eriksson, ordförande i Blodcancerförbundet

Fakta om myelom

  • Myelom är en blodcancersjukdom i benmärgen. Cancercellerna sprids i benmärgen och bryter ned skelettet, vilket leder till skelettsmärtor som är den vanligaste symtomet på myelom.
  • Varje år insjuknar omkring 600 personer i Sverige i myelom, och drygt 3 000 personer lever med sjukdomen. Myelom är ovanligt före 40 års ålder, och de flesta är över 60 år när de får diagnosen. Myelom är något vanligare hos män än hos kvinnor.
  • Myelom behandlas oftast med kombinationer av olika läkemedel. Det finns flera olika typer av behandlingar och faktorer som ålder, allmäntillstånd och biverkningar vägs in vid val av behandling.
  • Vid myelom krävs livslång, regelbunden behandling och uppföljning. Patienternas livskvalitet påverkas av läkemedelseffekt, biverkningar, och om läkemedelsbehandlingar ges på sjukhus eller i hemmet.
  • Myelom kan i dag inte botas, men nya läkemedelsbehandlingar gör att många kan leva med sjukdomen med relativt god livskvalitet, och överlevnaden har ökat. I dag överlever hälften av patienterna under 65 år i minst sju år.

Om kampanjen

Med upplysningskampanjen Blodcancer-koll.se vill Netdoktor sprida kunskap om myelom, exempelvis hur diagnostik och behandling går till. Upplysningskampanjen vänder sig främst till personer med myelom, men även till anhöriga, vårdpersonal och allmänt intresserade. Kampanjen omfattar fem delar med tillhörande kunskapstest samt fyra informationsmejl till intresserade deltagare.

Blodcancer-koll.se är en upplysningskampanj från Netdoktor och Blodcancerförbundet, med ekonomiskt stöd av Takeda Pharma AB.

Netdoktor har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen. Samtliga texter är granskade av Maria Strandberg, överläkare på hematologen vid medicinkliniken, Sundvalls sjukhus.

Mer information

För mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta:

Ann-Charlotte Beckman, VD på Netdoktor.se, tel: 08-545 158 71, 070-954 78 60, e-post: anbe@netdoktor.se

Om Netdoktor

Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 1,2 miljoner besök varje månad och 77 000 medlemmar. Bakom Netdoktor.se står ett redaktionellt team av Sveriges ledandeläkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter. Netdoktor driver även NetdoktorPro – medicinskt verktyg för läkare.

Netdoktor.se AB som äger och driver Netdoktor.se och NetdoktorPro.se, har sitt säte på Gjörwellsgatan 30i Stockholm.

Om Blodcancerförbundet

Blodcancerförbundet är en ideell patientförening till för dem berörda av blodcancer eller annan allvarlig blodsjukdom. Vi består av lokalföreningar med verksamhet i hela landet, representerar dussinet olika sjukdomar och är aktiva medlemmar i den intressepolitiska paraplyorganisationen Nätverket mot cancer. Ett av Blodcancerförbundets främsta mål är att sprida kunskap om de diagnoser vi som förbund representerar och samtidigt öka förståelsen för hur det är att leva med en blod- eller blodcancersjukdom i dagens Sverige.

Vidare försöker Blodcancerförbundet väcka opinion för att alla blod- och blodcancersjuka ska få bästa möjliga vård och rehabilitering. Vi arrangerar dessutom medlemsdagar med informativa föreläsningar, förmedlar kunskap genom webb och filmer, ger ut diagnosspecifika informationsbroschyrer, har en egen medlemstidning, erbjuder stöd i form av stödpersoner med egen erfarenhet av sjukdom och disponerar därtill över den ideella insamlingsstiftelsen Blodcancerfonden.

Copyright Netdoktor.se AB 2017.

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Fakta om Netdoktor
Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med en miljon besök varje månad och 70 000 medlemmar. NetdoktorPro är ett medicinskt verktyg för läkare med 90 000 besök varje månad och 2 400 medlemmar.

Bakom Netdoktor står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter.


www.netdoktor.se

Netdoktor på Twitter

RSS Nyheter från Netdoktor

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

Skriv in din e-postadress för att prenumerera på den här bloggen via e-post.

Gör sällskap med 1 439 andra följare

Annonser