Bonnier Business Media förvärvar Netdoktor

Bonnier Business Media har tecknat ett avtal om att förvärva alla aktier i Sveriges ledande oberoende hälsoportal Netdoktor med 1 miljon unika besökare i månaden.

– Vi ser fram emot att få in Netdoktor tillsammans med våra övriga starka varumärken kring medicin och hälsa. Genom bland annat Dagens Medicin och Medibas är vi redan ledande inom svensk hälso- och sjukvård och med Netdoktor tillför vi nu det starkaste mediet bland landets aktiva patienter, säger Mikael Nestius VD för Bonnier Business Media Sweden AB.

Netdoktors mål är att förbättra folkhälsan genom hälsoupplysning och medicinsk information på ett språk som alla kan förstå. På så sätt medverkar Netdoktor till att utjämna kunskapsklyftan mellan sjukvården och medborgarna.

Mer än 100 framstående svenska läkare, specialister och andra medicinska experter skriver, redigerar och uppdaterar innehållet på Netdoktor samt besvarar frågor från användarna i brevlådor och chattar online.

– Jag ser detta som mycket positivt för Netdoktors fortsatta utveckling att få in en så stark och långsiktig ägare, säger Ann-Charlotte Beckman, VD, Netdoktor.

Bonnier Business Media var sedan tidigare minoritetsägare i Netdoktor och Mikael Nestius har suttit i Netdoktors styrelse.

– Jag har hela tiden varit väldigt imponerad över Netdoktors arbete både redaktionellt och kommersiellt. Under de senaste åren har företaget tagit fram nya spännande kommunikationsprodukter som väckt stort intresse hos läkemedelsindustrin. De nya produkterna har också inneburit att företaget haft en stark tillväxt och ökande lönsamhet, säger Mikael Nestius

FÖR MER INFORMATION KONTAKTA

Mikael Nestius, VD Bonnier Business Media Sweden, 070-2666377, mikael.nestius@bbm.bonnier.se

Ann-Charlotte Beckman, VD Netdoktor, 0709-54 78 60
anbe@netdoktor.se

OM Bonnier Business Media Sweden

Under Bonnier Business Media (BBM) finns våra starka B2B-bolag inom Bonnier under ett och samma paraply i syfte att utveckla dem och nya produkter. BBM har 140 anställda och omsätter ca 200 miljoner kronor. Varje vecka når vi över en halv miljon beslutsfattare i Sverige med varumärken som: Veckans Affärer, Resumé, Dagens Medicin, Aktuell Hållbarhet, Dagens Apotek.se, Medibas, Risk & Försäkring, Pensioner & Förmåner, Fond & Bank, Läkemedelsmarknaden, Energimarknaden, Digital hälsa, Bonnier Academy och Bonnier Management 360

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Fakta om Netdoktor
Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med en miljon besök varje månad och 70 000 medlemmar. NetdoktorPro är ett medicinskt verktyg för läkare med 90 000 besök varje månad och 2 400 medlemmar.

Bakom Netdoktor står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter.

Egen läkare viktigare än e-hälsa

Patienter tycker det är viktigare att kontinuerligt få ha kontakt med samma vårdpersonal än att använda digitala hjälpmedel i sjukvården. Det visar den hittills mest omfattande undersökningen bland personer med en kronisk sjukdom, som Netdoktor genomfört.

Över 4 500 personer har deltagit i Netdoktors enkät om hur patienter ser på e-hälsa och digitala hjälpmedel i vården, riktad till personer med en kronisk sjukdom, som exempelvis astma, diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller ledsjukdom. Undersökningen genomfördes i maj-juni i år och är den hittills mest omfattande i sitt slag i Sverige.

När de kroniskt sjuka själva fick välja bland olika åtgärder för att förbättra sjukvården angav hela 78 procent ”fast vårdkontakt” som det allra viktigaste. Att få uppföljning på sina provsvar, samt fler läkare och sjuksköterskor, ansågs också betydligt viktigare än vissa e-hälsotjänster, som videomöten med vårdpersonal och att lämna hälsodata elektroniskt från hemmet.

– Det är intressant att för en gångs skull få höra hur de mest vårdbehövande patienterna ser på frågor om e-hälsa. Undersökningen visar att en stor andel är öppna för digitala hjälpmedel. Men att få ha en fast vårdkontakt och träffa samma personal varje gång värderar man mycket högre. Det säger oss att det grundläggande måste först fungera: Att det finns någon som känner mig och min sjukdom och som kan ta emot alla dessa digitala data, säger Ann-Charlotte Beckman, vd på Netdoktor.

Personligt besök och fast vårdkontakt viktigast

I dag har såväl staten som landstingen ett betydande fokus på e-hälsa och digitalisering av sjukvården. Regeringen har antagit en vision kring att Sverige ska vara världsledande på e-hälsa år 2025, och i landstingen görs mycket stora investeringar inom digitalisering. Personer med en eller flera kroniska sjukdomar har oftast stora och kontinuerliga vårdbehov och står också för den övervägande delen av kostnaderna för hälso- och sjukvården. Därför riktades enkäten särskilt till dem. Undersökningen visade också att närmare 60 procent hade varit i kontakt med sjukvården 1-5 gånger det senaste året. Omkring en tredjedel hade betydligt fler vårdbesök det senaste året.

Omkring 60 procent kunde i enkäten tänka sig att i större utsträckning än i dag kommunicera med vården med hjälp av digital teknik. Den andel som svarade nej angav att det skulle vara opersonligt som främsta skäl.

I enkäten fick deltagarna ange hur de ställde sig till vissa digitala vårdtjänster. Omkring hälften var öppna för att dela hälsodata som puls eller blodtryck digitalt. Ungefär 40 procent kunde tänka sig att sköta viss vård hemifrån med digitala hjälpmedel, och lika många träffa vårdpersonal via videosamtal hemifrån.

Enkäten visar att personligt besök och telefon är de helt övervägande sätten att kommunicera med sjukvården i dag. Endast 13 procent angav att de kunde e-posta med sjukvården. På frågan hur man skulle vilja ha det i framtiden var det 38 procent som gärna ville kunna e-posta, och 26 procent ha videomöten. Men personliga besök och telefon dominerar stort även i framtiden, om patienterna själva får välja.

Trots att enkäten besvarades av personer med kronisk sjukdom och därmed kontinuerligt vårdbehov var det endast 62 procent som angav att de hade en fast vårdkontakt. För hälften av dessa var vårdkontakten med primärvården och den andra hälften specialistläkare på sjukhus.

Omkring 60 procent upplevde att vården i dag fungerar mycket eller ganska bra, medan 40 procent angav mycket eller ganska dåligt. En knapp majoritet angav att de kände mycket högt eller ganska högt förtroende för sjukvården, medan nästan lika många kände lågt eller mycket lågt förtroende.

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Fakta om Netdoktor
Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med en miljon besök varje månad och 70 000 medlemmar. NetdoktorPro är ett medicinskt verktyg för läkare med 90 000 besök varje månad och 2 400 medlemmar.

Bakom Netdoktor står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter.

Vården sviker många unga med svåra tarmsjukdomar

Många allvarligt sjuka i de inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös kolit (IBD) känner sig svikna av hälso- och sjukvården. I Netdoktors och Mag- och tarmförbundets pågående upplysningskampanj IBD-koll vittnar patienter om allvarliga brister i den vård och behandling de erbjuds.

”Det är ett rent helvete. Jag känner mig ensam i min situation. Jag känner ingen tillhörighet till min mottagning, personal byts ut ofta.”

”Man är osynligt handikappad. Ingen förstår ens nedstämdhet. Varje dag är mitt mål att överleva till morgondagen.”

”Det är svårt att bli förstådd och läkare och sjuksystrar är också oförstående. En kronisk trötthet som går ut över livet på alla plan. Oro för graviditet och att orkeslösheten gör mig till en frånvarande mamma.”

Så berättar några deltagare med egna ord om sin sjukdom. Det är några av de många mycket starka berättelser till upplysningskampanjen IBD-koll som vittnar om hur många med inflammatoriska tarmsjukdomar känner sig svikna av hälso- och sjukvården. Berättelserna, många av dem från unga personer, handlar om ständiga diarréer och behovet av att alltid ha en toalett i omedelbar närhet, om återkommande sjukhusvistelser och tarmoperationer, men också om social isolering och om en oförstående omvärld. Sammanlagt har över 2 600 personer med IBD bidragit med uppgifter om sin sjukdom och den vård de får. Över 60 procent av dessa har bidragit med egna berättelser.

– Jag kan verkligen förstå den förtvivlan som många känner och som kommer till uttryck i undersökningen. IBD är allvarliga kroniska sjukdomar som ofta påverkar hela livssituationen. De brister inom IBD-vården som framkommer är helt oacceptabla. Hälso- och sjukvården har mycket långt kvar till en patientcentrerad vård som utgår från behoven hos varje enskild individ, säger Margareta Röstlund, tillförordnad ordförande i Mag- och tarmförbundet.

IBD är sjukdomar som går i skov med perioder av förvärrade symtom. Många behöver återkommande sjukhusvård och en del tvingas operera bort delar av tarmsystemet. Därför är det särskilt viktigt för personer med IBD att ha en fast vårdkontakt vid en mag-tarmmottagning, och att få träffa samma vårdpersonal när akuta vårdbehov uppstår.

Undersökningen visar dock att endast omkring två tredjedelar har en fast läkarkontakt vid en mag-tarmmottagning. Var fjärde svarade nej eller vet ej på frågan om de kan ta direktkontakt med mottagningen om de drabbas av ett skov med förvärrade symtom.

Många känner sig heller inte delaktiga i vården. Mindre än hälften har diskuterat med sin läkare vilka medicinska mål deras nuvarande behandling har. Omkring en tredjedel uppger att de inte fått vara delaktiga i vårdbeslut, och lika många är missnöjda med den information de fått om olika behandlingsalternativ.

Omkring 30 procent av deltagarna bedömde sin sjukdom som allvarlig, eller mycket allvarlig. I denna patientgrupp hade 90 procent en eller flera gånger lagts in på sjukhus för sin tarmsjukdom, och över hälften hade tvingats genomgå en eller flera tarmoperationer. Närmare tre av tio hade permanent eller tillfällig stomi. Men trots allvarlighetsgraden fanns även i denna grupp en hög andel personer som vittnade om brister i kontinuitet, information och delaktighet i vården.

– Även hos personer med så allvarlig sjukdom var det bara hälften som hade diskuterat med sin läkare vad deras vård syftade till, vilka målen var. Det är verkligen ett underbetyg, säger Margareta Röstlund.

Andra resultat i undersökningen (samtliga deltagare):

  • En majoritet besökte läkare inom ett halvår från symtomen på inflammatorisk tarmsjukdom. Fler än var femte person väntade dock i två år eller längre. Många har fått vänta länge på diagnos och behandling. Färre än hälften fick sin diagnos inom vårdgarantins tre månader.
  • Andelen personer som behandlades med moderna biologiska läkemedel var omkring 20 procent.
  • Cirka 60 procent var sammantaget nöjda med sin vård och behandling. Övriga var missnöjda, eller angav att de stod helt utan vård.
  • Cirka 40 procent kände sig begränsade av sin sjukdom vad gäller arbetsliv/studier, samt i sitt sociala liv och i samlivet med en partner.
  • Cirka hälften kände sig begränsade i vardagliga situationer som resor med kollektivtrafik, restaurangbesök, fysisk träning, semesterresor eller att gå runt i affärer.

Fakta om IBD

  • Förekomsten av IBD är vanligare i Skandinavien än i andra områden. Varje år drabbas omkring 1 000 personer av ulcerös kolit och 500 av Crohns sjukdom. Totalt lever över 60 000 personer i Sverige med IBD.
  • IBD drabbar oftast unga personer i åldern 15-40 år, för en del bryter sjukdomen ut redan i barndomen. Sjukdomarna är kroniska, men för en majoritet är besvären värst i unga år.
  • Sjukdomarna innebär inflammation i tarmsystemet. Vid ulcerös kolit är oftast ändtarm och tjocktarm inflammerad, medan Crohns sjukdom kan drabba hela mag-tarmsystemet. IBD går i skov med perioder av värre symtom.
  • Orsaken till IBD är okänd, men man vet att flera faktorer spelar in, såsom miljöfaktorer, kroppens immunförsvar och de bakterier vi normalt har i våra tarmar. Arvet har också betydelse.
  • Framför allt personer med Crohns sjukdom tvingas ibland genomgå operationer där en del av tarmen tas bort. Vid svårare sjukdom kan tillfällig eller permanent stomi (påse på magen) vara nödvändig.
  • För personer med IBD är det mycket viktigt med kontinuerlig och god tillgång till vård vid en mag-tarmmottagning på sjukhus.

Om kampanjen

IBD-koll.se är en pågående upplysningskampanj från Netdoktor och Mag- och tarmförbundet. Kampanjen syftar till att sprida kunskap om inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och hur diagnostik och behandling går till. Kampanjen vänder sig till dem som har en IBD-sjukdom, till anhöriga, samt till personal inom sjukvården.

Upplysningskampanjen startade i augusti 2015 och pågår till augusti 2016.

Upplysningskampanjen omfattar ett kunskapstest och ett antal informationsmejl till
intresserade deltagare. Testet och de uppföljande mejlen skall öka deltagarnas förståelse för
vilka symtomen är vid IBD, hur sjukdomen utreds inom vården, samt vilka behandlingsmöjligheter som finns.

Netdoktor har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen. Samtliga texter är granskade av Mikael Lördal, överläkare vid Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Upplysningskampanjen uppbär ovillkorat ekonomiskt stöd från Takeda Pharma AB.


Mer information

För mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta:

Ann-Charlotte Beckman, VD på Netdoktor.se, tel: 08-545 158 71, 070-954 78 60

e-post: anbe@netdoktor.se

Wictoria Hånell, kanslichef på Mag- och tarmförbundet, tel: 08-642 42 00, 070-642 42 11,

e-post: wictoria.hanell@magotarm.se

Om Netdoktor

Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 1,2 miljoner besök varje månad och 77 000 medlemmar. Bakom Netdoktor.se står ett redaktionellt team av Sveriges ledandeläkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter. Netdoktor driver även NetdoktorPro – medicinskt verktyg för läkare. Netdoktor.se AB, som äger och driver Netdoktor.se och NetdoktorPro.se, har sitt säte på Holländargatan 22 i Stockholm och drivs sedan 2002 av dess grundare. 2010 gick mediekoncernen Bonnier via investmentbolaget B Media Invest in som delägare i företaget.

Om Mag- och tarmförbundet

Mag- och tarmförbundet är en ideell organisation för människor med sjukdomar eller andra funktionsstörningar i matsmältningskanalen. Mag- och tarmförbundet arbetar med medlemsstöd, information och samhällspåverkan. Syftet är att medverka till att personer med mag-tarmsjukdomar ska kunna leva ett bra liv och få den hjälp och det stöd som de behöver på grund av sin sjukdom.

Copyright Netdoktor.se AB 2016.

Kampanj för ökad kunskap om folksjukdomen artros

Artros som ger smärta och stelhet är vår vanligaste ledsjukdom. Totalt beräknas upp till 800 000 personer i Sverige ha artros i någon form, många utan att känna till det. Reumatikerförbundet och Netdoktor startar nu kampanjen Artros-Kollen.se för att öka kunskapen om artros och vad man själv kan göra för att minska besvären.

Artros innebär att brosket bryts ned i angripna leder vilket ger smärta och stelhet och ibland inflammation. Sjukdomen kommer ofta smygande. I dag är det många som har smärtor i lederna de får inte fått rätt vård och behandling. Därför behövs mer kunskap om artros.

– Trots att artros är vår vanligaste ledsjukdom som drabbar var fjärde vuxen person så är kunskapen om sjukdomen låg. Det är alltför många som har artros utan att ha fått rätt information och bra behandling säger Anne Carlsson, ordförande i Reumatikerförbundet.

För 58-åriga Kicki Lust började besvären för omkring tio år sedan i en tumme och i vissa fingrar. Den första läkare hon träffade trodde på karpaltunnelsyndrom. När hon träffade en annan läkare, och berättade om sin mamma som hade samma ledbesvär, kunde diagnosen artros ställas. Därefter har Kicki Lust fått artros i fler leder i kroppen, i knän, höfter och axlar. Hon fick tidigare hjälp med särskild träning för sina händer, i övrigt har hon i dag ingen kontakt med vården för sin artros.

– Jag har lärt mig att leva med min artros. Jag rör på mig hela tiden och tränar på gym med personlig tränare. Jag märker att det blir bättre när jag tränar, annars vet jag inte hur jag hade mått. Det är nog värst på nätterna. Jag vaknar ofta av att jag har ont och måste ta smärtstillande tabletter, säger Kicki Lust.

Det saknas i dag medicinsk behandling som kan stoppa sjukdomsförloppet vid artros, även om forskning pågår kring vilka mekanismer som orsakar sjukdomen, berättar professor Leif Dahlberg, överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och medicinsk expert för kunskapskampanjen Artros-Kollen.se.

– Det är viktigt att man söker vård om man drabbas av ledbesvär. Med undersökning av lederna och med patientens berättelse om besvären kan diagnosen ställas. Det är också viktigt att kunna utesluta andra reumatiska sjukdomar. Fysisk aktivitet är oftast mycket positivt, och hjälp finns att få av våra artrosskolor som leds av fysioterapeuter (sjukgymnaster), säger Leif Dahlberg.

Fakta om artros

  • Artros innebär att brosk i lederna angrips och bryts ned snabbare än det byggs upp. Detta ger smärtor och stelhet i angripna leder med sämre ledfunktion som följd. Artros kan också påverka ledhinnor, skelett och ligament.
  • De flesta leder i kroppen kan angripas av artros, men det är vanligast i knä, höft, finger, rygg och stortå.
  • Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige, den blir vanligare med stigande ålder. Totalt beräknas ungefär 800 000 personer i Sverige ha artros. Sjukdomen är lika vanlig hos män som hos kvinnor, men män får i regel artros tidigare i livet.
  • Långvarig belastning av leder i arbetet eller andra aktiviteter kan öka risken för artros. Fysisk inaktivitet och övervikt är andra riskfaktorer. Tidigare ledskador i samband med idrott kan orsaka artros. Det finns även en ärftlighet för sjukdomen.
  • Diagnosen ställs genom läkarundersökning av lederna samt kartläggning av besvären. Ibland görs en röntgenundersökning för att utesluta andra ledsjukdomar.
  • Artros behandlas främst genom smärtlindring och fysisk aktivitet, samt vid behov viktnedgång. Sjukgymnastik och egen motion hjälper till att stärka musklerna och därmed lindra smärta och stelhet. På de flesta orter finns särskilda artrosskolor som hjälper till att ta fram ett individuellt träningsprogram och där får man träffa en person som levt länge med sjukdomen.

Om kampanjen

Artors-Kollen.se är en upplysningskampanj från Reumatikerförbundet och Netdoktor. Kampanjen syftar till att sprida kunskap om artros och vad man själv kan göra för att lindra smärta och besvär. Kampanjen vänder sig till dem som har artros, eller symtom på sjukdomen, samt till personal inom hälso- och sjukvården.

Upplysningskampanjen omfattar ett kunskapstest och ett antal informationsmejl till intresserade deltagare. Testet och de uppföljande mejlen skall öka deltagarnas förståelse för vilka symtom är vid artros, hur sjukdomen utreds inom vården, samt vilka behandlingsmöjligheter som finns.

Netdoktor tillsammans med Reumatikerförbundet har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen. Samtliga texter är granskade av professor Leif Dahlberg, överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Upplysningskampanjen uppbär ekonomiskt stöd från Svenska Postkodlotteriet.

Mer information

För mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta:

Nina Unesi, pressekreterare Reumatikerförbundet, tel 070 190 35 60, e-post: nina.unesi@reumatikerförbundet.org

Ann-Charlotte Beckman, VD på Netdoktor.se, tel: 08-545 158 71, 070-954 78 60

e-post: anbe@netdoktor.se

Om Reumatikerförbundet

Reumatikerförbundet är Sveriges största patientorganisation med cirka 50 000 medlemmar. Vår vision är ett bra liv för alla reumatiker och lösningen på reumatismens gåta. Vi företräder Sveriges närmare två miljoner personer som har artros, annan reumatisk sjukdom och fibromyalgi. Reumatikerförbundet bildades för 70 år sedan och har sedan dess arbetat med att informera och sprida kunskap om reumatisk sjukdom, artros och övriga sjukdomar i rörelseorganen, samt med att påverka beslutsfattare för en bättre vård och behandling på alla nivåer. De senaste tio åren har vi delat ut över 140 miljoner kronor till forskning.

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Fakta om Netdoktor
Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med en miljon besök varje månad och 70 000 medlemmar. NetdoktorPro är ett medicinskt verktyg för läkare med 90 000 besök varje månad och 2 400 medlemmar.

Bakom Netdoktor står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter.

Söker inte vård trots MS-relaterade symtom

Netdoktors MS-kampanj visar att kunskaper behöver öka:

Nästan hälften av dem som drabbas av oförklarliga neurologiska symtom, typiska för sjukdomen MS, söker inte vård. Och bland personer som i dag har konstaterad MS är det många som fått vänta i flera år på diagnos och behandling. Det visar Netdoktors upplysningskampanj MS-koll.se som drivs i samverkan med patientorganisationen Neuroförbundet.

Intresset för att lära sig mer om multipel skleros, MS, och dela med sig av sina erfarenheter har varit rekordstort. Totalt har kampanjen nått över 100 000 personer och över 10 000 har tagit sig igenom hela kunskapsmaterialet och lämnat upplysningar till Netdoktor.

I undersökningen har cirka 4 800 personer som känt typiska symtom vid MS, exempelvis plötsliga domningar, muskelsvaghet, samt syn- och balansproblem, lämnat upplysningar om sina erfarenheter. Närmare hälften av dessa har inte sökt vård för sina symtom.

– Det behöver inte innebära att de här personerna har MS utan att veta om det. Men inom MS-vården är det välkänt att många som får diagnosen MS haft symtom en längre tid utan att söka vård. Det är därför viktigt att söka vård i tid. Ju kortare tid för diagnos desto större chans att kunna sätta in behandling som kan bromsa den skadliga sjukdomsprocessen, säger Jan Lycke, överläkare i neurologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och upplysningskampanjens expert.

I Sverige beräknas i dag 17 500 personer ha MS. Av dessa har 1 500 personer deltagit i kampanjen och berättat om hur det är att leva med den autoimmuna sjukdomen. Undersökningen bekräftar att många väntat med att söka vård för sina neurologiska symtom. De berättar också om lång väntan inom vården på diagnosen MS och behandling med bromsmediciner. Endast 35 procent fick diagnos inom tre månader, och många fick vänta i flera år.

– Våra medlemmar berättar ofta om lång väntan på vård och behandling, och det bekräftas i den här undersökningen. Det är helt oacceptabelt. Det har hänt otroligt mycket inom MS-forskningen på senare år och det finns i dag behandling som gör att man kan undvika funktionshinder. Men då måste behandlingen sättas in i tid, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande i Neuroförbundet.

– Det som nu krävs är att patienterna i allt större utsträckning förstår vikten av att snabbt söka läkare för sina symtom. Även inom primärvården skulle en kunskapshöjning vara av värde för att ytterligare korta tiden till diagnos säger Mats Halldin, medicinsk chef, Netdoktor.

Om MS

  • MS, multipel skleros, är en autoimmun sjukdom där kroppens eget immunförsvar angriper det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen.
  • Vanliga neurologiska symtom vid MS är muskelsvaghet eller känselstörning i en arm/hand eller fot/ben, balans- eller koordinationsproblem, eller snabbt uppkommande synnedsättning med ögonrörelsesmärta på ett öga.
  • Vid MS skadas det skyddande höljet kring nervtrådarna (myelinet) och nervfibrerna. Detta leder till olika neurologiska symtom och skador.
  • Tidigare har man räknat med att ungefär 500 personer i Sverige får diagnosen MS varje år. Ny svensk forskning pekar dock mot att det kan röra sig om cirka 900 personer per år. Totalt har ca 17 500 personer i Sverige sjukdomen.
  • Kvinnor drabbas dubbelt så ofta som män, och sjukdomen uppträder oftast mellan 20 till 50 års ålder. MS är vanligare i nordliga delar av Europa och Nordamerika än i tropiska länder kring ekvatorn.
  • Det är ännu inte klarlagt varför MS uppstår, även om forskare på senare år funnit vissa gener som ökar risken för MS. Låga D-vitaminnivåer och rökning kan i viss mån också kopplas till MS. Det finns inget sätt att förutspå eller förebygga MS.
  • De flesta har MS som går i skov, perioder med förvärrade symtom, som efter en tid helt eller delvis försvinner. Efter 15-20 år övergår sjukdomen oftast i sekundär progressiv MS, med ökade besvär och allt fler funktionsnedsättningar. Vissa personer drabbas av primär progressiv MS. Då förekommer inga skov, utan sjukdomen ger gradvis ökande symtom och funktionsnedsättningar.
  • Specialistläkare i neurologi ställer diagnosen MS med hjälp av magnetkameraundersökning av hjärna och ryggmärg, ofta med stöd av analys av ryggmärgsvätska, och med stöd av patientens symtom.
  • Det finns ingen behandling som kan bota MS. Det finns dock läkemedel som effektivt kan bromsa den inflammatoriska processen vid skovvis förlöpande MS. Genom att sätta in behandlingen tidigt kan sannolikt sjukdomen hindras från att övergå i den progressiva fasen. Det finns än så länge ingen behandling som hjälper mot sekundär progressiv MS.
  • Andra läkemedelsbehandlingar finns för MS-symtom som exempelvis gångbesvär, spasticitet, MS-trötthet (utmattning) och blåsrubbningar.

Om kampanjen

Med upplysningskampanjen MS-koll.se hoppas Netdoktor på att sprida kunskap om MS, 
multipel skleros, sjukdomens symtom och hur den påverkar det centrala nervsystemet samt
 hur MS kan behandlas. Kampanjen vänder sig till de som har MS, de som inte har någon 
diagnos men som har upplevt vissa neurologiska symtom samt till anhöriga, vårdpersonal
 och allmänt intresserade.

Upplysningskampanjen omfattar ett kunskapstest och ett antal informationsmejl till 
intresserade deltagare. Testet och de uppföljande mejlen skall öka deltagarnas förståelse för 
MS och de olika stadierna av sjukdomen.

Netdoktor har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen.
Samtliga texter är granskade av docent Jan Lycke, överläkare i neurologi, Sahlgrenska
 Universitetssjukhuset i Göteborg. Kampanjen drivs i samverkan med Neuroförbundet.

Upplysningskampanjen uppbär ovillkorat ekonomiskt stöd från bioteknikföretaget BiogenIdec.

Mer information
För mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta:

Ann-Charlotte Beckman, VD på Netdoktor.se, tel: 08-545 158 71, 070-954 78 60, e-post: anbe@netdoktor.se

Max Ney, Kommunikationschef Neuroförbundet, tel: 076-0017018, e-post: max.ney@neuroförbundet.se

Om Netdoktor

Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 950 000 besök varje månad och över 67 000 medlemmar. Bakom Netdoktor.se står ett redaktionellt team av Sveriges ledande
läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder 
hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet 
är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter.

Netdoktor driver även NetdoktorPro – medicinskt verktyg för läkare. Netdoktor.se AB, som äger och driver Netdoktor.se och NetdoktorPro.se, har sitt säte på Holländargatan 22 i Stockholm och drivs av dess grundare sedan 2002. 2010 gick mediekoncernen Bonnier via investmentbolaget B Media Invest in som delägare i företaget.

Om Neuroförbundet

Neuroförbundet (tidigare Neurologiskt Handikappades Riksförbund) är Sveriges första
intresseorganisation specialiserad på neurologi. Vårt mål är att människor med neurologiska
diagnoser ska få samma möjligheter och rättigheter som alla andra. Vi står för livslust, full
delaktighet och stark framtidstro. Neuroförbundet har cirka 13 000 medlemmar. Vi företräder
 ett stort antal diagnoser och stödjer spetsforskningen inom neurologi.

Copyright Netdoktor.se AB 2014.

Nokturi – en folksjukdom i det tysta

Ny
upplysningskampanj om att tvingas gå och kissa på natten

Att ha nokturi
innebär att gå upp och kissa en eller flera gånger varje natt. Det är så
vanligt att läkare betraktar nokturi som en folksjukdom. Men kunskapen om
nokturi är låg både hos allmänheten och inom sjukvården. Därför startar Netdoktor i dag en ny upplysningskampanj om nokturi.

Hundratusentals
svenskar får sin sömn förstörd av att tvingas gå upp och kissa på natten. Nokturi
drabbar både kvinnor och män i alla åldrar, men tilltar med stigande ålder. Mer
än hälften av alla över 50 år har nokturi. Normalt bildas mer urin på dagen än
på natten, vilket är ett naturligt sätt för kroppen att få vila ostört. Vid
nokturi bildas för mycket urin på natten och resultatet är att man vaknar och
tvingas gå på toaletten. Många vaknar flera gånger varje natt med störd sömn
och trötthet på dagen som följd.

En
tidigare upplysningskampanj som Netdoktor genomfört, där över 10 000 personer
lämnade upplysningar om sina problem med nattkissning, visar att många har
stora problem med nokturi. Närmare hälften av dem som tvingades gå upp och
kissa varje natt hade inte sökt läkarhjälp. Många känner inte till att det
finns hjälp att få, och en del känner att det är genant att söka vård.

Även
inom sjukvården är nokturi ett ofta förbisett problem. De främsta experterna i
Sverige inom nokturi publicerade nyligen en kunskapsöversikt i Läkartidningen[1].
De konstaterar i artikeln att nokturi är en underdiagnostiserad och ofta
obehandlad folksjukdom.


Många lider i tysthet av nokturi, och många vet inte att hjälp finns att få.
För yngre patienter kan besvären leda till nedsatt livskvalitet och
sjukskrivningar. För den stora gruppen äldre patienter ökar bland annat risken
för fall och frakturer när de ska ta sig upp till toaletten mitt i natten,
säger Netdoktors expert Aino
Fianu Jonasson, överläkare i gynekologi och obstetrik vid Karolinska
Universitetssjukhuset, Huddinge, och en av läkarna bakom artikeln.

När
läkare utreder nokturi är det viktigt att patienten fyller i en miktionslista,
där tidpunkt och volym av urin vid varje toalettbesök antecknas under några
dygn. Miktionslistan ger läkaren vägledning till bakomliggande orsaker och
vilken behandling som kan minska urinmängden på natten.

Netdoktors
upplysningskampanj innehåller bland annat en miktionslista som går att skriva
ut och användas inför läkarbesök.

[1] Läkartidningen.
2014;111:CUWD

Fakta om nokturi

  • Nokturi är ett tillstånd där man
    vaknar en eller flera gånger på natten för att kissa.
  • Den ökade nattliga
    urinproduktionen och urinblåsans kapacitet att lagra urin eller en
    kombination av dessa är de vanligaste orsakerna till nokturi.
  • Drabbar både kvinnor och män i
    alla åldrar, och ökar med stigande ålder. Mer än hälften av alla över 50
    år har nokturi.
  • En av de vanligaste orsakerna
    till störd nattsömn.
  • Åtta av tio med nokturi har
    nattlig överproduktion av urin, så kallad nattlig polyuri.
  • Beror oftast på för låga halter
    av hormonet vasopressin, som är kroppens naturliga sätt att minska
    urinmängden på natten, så vi får sova ostört.
  • Bör utredas av allmänläkare.
  • Om nokturin beror på nattlig
    polyuri kan man överväga behandling med desmopressin, ett hormon som är
    snarlikt det kroppsegna hormonet vasopressin och som minskar urinmängderna
    på natten.

Om kampanjen

Med
upplysningskampanjen HarDuNokturi.se hoppas Netdoktor
sprida kunskap om folksjukdomen nokturi och hur diagnostik och behandling går
till. Kampanjen vänder sig till dem som tvingas gå upp och kissa på natten,
till anhöriga, samt till personal inom sjukvården.

Upplysningskampanjen
omfattar ett kunskapstest och ett antal informationsmejl till intresserade
deltagare. Testet och de uppföljande mejlen skall öka deltagarnas förståelse
för nokturi, vad man själv kan göra för att minska nattkissandet, samt vilka
behandlingsmöjligheter som finns.

Innehållet
på HarDuNokturi.se har tagits fram av Netdoktor och granskats av docent Aino
Fianu Jonasson, överläkare i gynekologi och obstetrik vid Karolinska
Universitetssjukhuset, Huddinge.

Kampanjen
uppbär ett ovillkorat ekonomiskt stöd från Ferring Läkemedel AB.

Mer information

För
mer information, bilder eller intervjuer, välkommen att kontakta:

Ann-Charlotte
Beckman, VD på Netdoktor.se, tel: 08-545 158 71, 070-954 78 60, e-post: anbe@netdoktor.se

Copyright
Netdoktor.se AB 2014.

Bli ett fan av Netdoktor på Facebook
Följ Netdoktor på Twitter
Läs Netdoktors blogg

Fakta om Netdoktor
Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 950 000 besök varje månad och över 67 000 medlemmar. NetdoktorPro är ett medicinskt verktyg för läkare med 70 000 besök varje månad och 2 300 medlemmar.

Bakom Netdoktor står ett redaktionellt team av Sveriges ledande läkare, journalister och webbutvecklare som besvarar medlemmarnas frågor och erbjuder hälsonyheter, fakta och erfarenhetsutbyte via forum och bloggar. Det redaktionella materialet är under oberoende kontroll av Netdoktor och dess medicinska experter.

Omkring 300 000 svenskar har psoriasis

Uppemot 300 000 personer i Sverige har någon form av psoriasis. Det gör den till en av våra folksjukdomar.

Psoriasiskoll

Testa dina kunskaper på Psoriasiskoll

Det mest typiska kännetecknet på psoriasis är fjällande hud på grund av att det ständigt bildas nya hudceller. Men det finns flera olika typer av psoriasis som kan drabba olika delar av huden och även naglarna.

Psoriasis är en ärftlig sjukdom men det är ofta faktorer i miljön som gör att den bryter ut. Infektioner, vissa läkemedel, rökning, stress eller fetma kan till exempel ha betydelse.

Visste du att…
… psoriasis är en hudsjukdom som har kopplingar till ledbesvär, inflammatoriska mag- och tarmsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och vissa ögonsjukdomar.
… många tydligen tror att psoriasis är en smittsam sjukdom vilket är helt fel. Psoriasis smittar inte.
… många som har psoriasis upplever stigmatisering vilket kan göra det extra jobbigt att leva med sjukdomen.
… psoriasis kan starta i alla åldrar, men 50 procent har fått sin sjukdom före 25 års ålder. Kvinnor och män insjuknar lika ofta.
… psoriasis kan behandlas med alltifrån krämer och salvor till biologiska läkemedel som påverkar immunsystemet. Ljusbehandling kan också fungera.

Har du eller någon du känner psoriasis? Testa dina kunskaper om sjukdomen här, och hjälp oss att sprida budskapet samt tipsa dina vänner om kampanjen!


www.netdoktor.se

Netdoktor på Twitter

RSS Nyheter från Netdoktor

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

Skriv in din e-postadress för att prenumerera på den här bloggen via e-post.

Gör sällskap med 1 365 andra följare